Den europeiska unionen har beslutat om riktade sanktioner mot militärer och politiker i Eritrea för vad man menar är delaktighet i människorättsbrott och övergrepp i norra Etiopien.
Av Martin Schibbye 22 mars, 2021
Både EU och USA har länge krävt att Eritrea ska dra tillbaka soldater från Tigrayregionen efter rapporter om plundring, sexuellt våld och andra brott.
Att soldater från Eritrea deltagit i konflikten i Tigray har hela tiden förnekats av regeringarna i både Etiopien och Eritrea, trots att en rad rapporter och vittnesmål har pekat på motsatsen.
EU väljer nu att rikta sanktionerna mot medlemmar av landets nationella säkerhetsråd (National Security Office). Rådet leds av brigadgeneral Abraha Kassa och står under överinseende av Eritreas president.
Rådet består enligt EU av sex olika avdelningar som vardera har tre underavdelningar vilka ansvarar för underrättelsetjänst, förhörsrutiner och arresteringar.
Enligt beslutet i dag, som unionens 27 medlemsländer står bakom, menar EU att rådet är ansvarigt för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna i Eritrea, framför allt när det gäller olaga frihetsberövanden, utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och tortyr.
Det är oklart hur mycket av dagens sanktionsbeslut som baserar sig på händelser som ska ha skett under det nuvarande kriget i Tigray eller om tyngdpunkten ligger på anklagelserna kring frihetsberövandet av exempelvis den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak som fängslades 2001.
Men klart är att det finns ett samband med EU:s krav på ett eritreanskt tillbakadragande och dagens sanktionsbeslut.
Den nuvarande konflikten i Tigray bröt ut när Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som styrde delstaten angrep centralregeringens militärförläggningar i regionen, men motsättningarna hade byggts upp under lång tid sedan landets nya premiärminister Abiy Ahmed tog över efter 27 års TPLF-styre.
I ett uttalande under måndagen svarade det eritreanska utrikesdepartementet med att anklaga den europeiska unionen för att försöka “driva in en kil mellan Eritrea och Etiopien”.
Under den period som Eritrea var sanktionerat av FN för påstått stöd till al-shabaab i Somalia anklagade Etiopien samme brigadgeneral Abraha Kassa för att ligga bakom den operationen. De sanktionerna lyftes efter ett beslut i säkerhetsrådet efter fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien då rådet menade att sanktionerna hade spelat ut sin roll.
Ledningen i Eritrea beskyllde också EU efter dagens beslut för att försöka återinstallera TPLF (Tigreanska folkets befrielsefront) vid makten i Etiopien.
”EU har varken juridisk eller moralisk rätt att fatta ett sådant beslut och har enbart lyft fram påhittade anklagelser för att trakassera Eritrea för att nå andra syften” skriver det eritreanska utrikesdepartementet i uttalandet.
De sanktioner som nu införs innebär att personernas tillgångar blir frysta i EU och att de utpekade individerna inte har åtkomst till dem. Inga banker eller andra organisationer får heller förse dem med nya resurser.
Under dagens möte infördes också sanktioner mot Myanmars generaler, personer i Nordkorea, Libyen, Ryssland och Södra Sudan samt ett antal kinesiska företrädare för lägren i den kinesiska Xinjiangprovinsen.
Det nya sanktionssystemet går under namnet ”EU Global Human Rights Sanctions Regime” och syftar till att unionen ska ta tydligare ställning i frågor som rör mänskliga fri- och rättigheter genom att straffa förövarna.
Sanktionerna införs strax efter att USA:s utrikesminister besökte Bryssel för att bland annat diskutera situationen i norra Etiopien med EU:s utrikesminister Josep Borell och kommissionens president Ursula von der Leyen.
Även USA har sedan maktskiftet i Vita huset vid flera tillfällen krävt att Eritrea omedelbart drar tillbaka sina soldater från grannlandet Etiopien.
Blinken uppmanade i samband med besöket även afrikanska unionen och regionala krafter att samarbeta med USA för att ta sig an situationen i norra Etiopien.
Sedan konflikten bröt ut i november mellan den etiopiska federala armén och TPLF har tusentals dött och hundratusentals tvingats fly.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.
Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
