Nyheter om

Etiopiskt fartyg angör hamn i Eritrea

Sedan nyheten om fredsavtalet mellan ärkefienderna Eritrea och Etiopien briserade som en politisk jordbävning under sommaren har det varit skralt med nyheter från landet. Men i dag lastar för första gången på 20 år ett etiopiskt fartyg zink i Eritrea.

Enligt statstelevisionen i både Etiopien och Eritrea kommer i dag skeppet ”Mekelle” döpt efter regionhuvudstaden i Tigray att angöra hamnen i Massawa.

Samma dag reser Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed till Eritrea för ett uppföljande besök i hamnstaden.



Hamnen är Eritreas navel och all importerad mat, elektronik och drivmedel passerar här. Det är också i Massawa som guld, koppar och zink från Eritreas gruvor lastas och Etiopien har nu vunnit ett kontrakt om att transportera zink från Eritrea till Kina.

Att säga att platsen är strategisk vore en underdrift. Placerat i mitten av Eritreas 1 000 kilometer långa kuststräcka är den en projektionsyta för regeringens drömmar om landet som ett Singapore i Afrika.

2016 berättade hamnchefen för Blankspot att den enda begränsningen var att man var hänvisade till mobila kranar eller båtarnas egna vid lastning och lossning. Planen då var att installera fasta kranar.

Det etiopiska fartyget är ett resultat av att sanktionerna mot Eritrea i Etiopien nu är hävda vilket öppnar upp för handel med och mellan de två länderna.

Invånare i Asmara på väg hem. Foto: Martin Schibbye.

Förutom hamnen så har eritreanska politiker också skickat signaler om att det är dags att minska storleken på landets armé och anpassa den obligatoriska värnplikten till de nya säkerhetspolitiska förhållandena.

Kravet på att tjänstgöra i armén har fått många att fly och förändrade villkor för tjänstgöringen skulle möjliggöra för unga människor i landet att göra annat än att vakta gränsen.

– Vi kommer att ha kvar en armé, men koncentrera oss på utveckling, sa landets arbetsmarknadsminister Luul Gebreab i en intervju med Bloomberg.

Enligt ministern så studerar regeringen nu vilka ekonomiska effekter en demobilisering skulle föra med sig för landet.

– Men vi kommer att skynda långsamt, steg för steg, sa ministern.

Men ännu har inget beslut om demobilisering tagits och när det kommer att ske vet man i dagsläget inte.

Enligt presidentens rådgivare Yemane Gebreab så är inte heller den stora frågan demobilisering – utan att skapa jobb för de som demobiliseras.

Fokuset är ekonomiska investeringar.

Michael Woldemariam, är assisterande professor i Internationella Relationer vid universitetet i Boston säger till Bloomberg att det ekonomiska potentialen i landet är enorm och att om resurser nu fördelas från försvaret till den mer produktiva ekonomin så är ”möjligheterna för landet oändliga”.

Hjälp oss skriva mer om Eritrea!

Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.

Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.

Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.