Den nyligen frigivna journalisten anser att Skandinavien bör avsluta sitt ekonomiska bistånd till Etiopien och istället införa sanktioner.
Av Eskil Blohme 16 april, 2018
I en intervju med finska YLE uppmanar den etiopiske journalisten Eskinder Nega skandinaviska länder att hålla inne med bistånd till Etiopien.
Enligt Eskinder Nega borde omvärlden istället sätta press på landets regering genom sanktioner. Detta för att påskynda demokratiseringsprocessen i Etiopien.
—Angående de skandinaviska länderna så anser jag att mänskliga rättigheter bör spela en betydande roll i hur de lägger upp sin utrikespolitik. Genom sanktioner kan vi tvinga regeringen att förhandla om ett fredligt regeringsskifte. Det är vad landet behöver, säger Eskinder Nega till YLE.
Om utvecklingen inte går mot ökad demokrati så tror Eskinder Nega att landet kan komma att “implodera” och han menar att det ligger i de skandinaviska ländernas intresse att intressera sig för landets demokratisering.
– Om inte kan detta leda till ytterligare en våg av flyktingar till Europa.
Förra veckan frigavs Eskinder Nega återigen, efter att han fängslats tillsammans med 10 andra i slutet av mars, anklagade för att bryta mot det rådande undantagstillståndet.
Gruppen innehöll flera personer tidigare benådats av Etiopiens förre premiärministern Hailemariam Desalegn efter att ha avtjänat långa fängelsestraff som politiska fångar.
I mars avgick president Desalegn och undantagstillstånd utlystes. Genom att samlas i grupp under en förbjuden etiopisk flagga anklagades Nega och övriga mötesdeltagarna för att bryta mot undantagstillståndet, något som Blankspot tidigare rapporterat om.
De senaste månaderna har varit omvälvande för Etiopien.
För två veckor sedan valdes 42-årige Ahmed Abiye till ny premiärminister. Abiye tillhör landet största etniska grupp, Oromofolket, som utgör ungefär en tredjedel av Etiopiens 100 miljoner invånare.
Oromoregionen har under de senaste åren skakats av våldsamma protester där demonstranterna krävt utökat politiskt inflytande.
— Detta är ett historiskt ögonblick för Etiopien och den regerande koalitionsregeringen. Han är den förste Oromo-premiärministern. Detta kommer göra landet mer stabilt och sammanhållet, säger Ahmed Adam, som är forskare på School of Oriental and African Studies (SOAS) vid Londons universitet, till al-Jazeera.
Etiopien blev Sveriges första biståndsland år 1954 och sedan 2016 uppgår biståndet till ca 200 miljoner kronor årligen.
Av Eskil Blohme
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
