Nya livstecken från Asmara. Eritreas informationsminister menar i en intervju med Martin Schibbye att en lösning på frågan om Dawit Isaak också måste innebära en lösning för alla som greps 2001.
Av Martin Schibbye 27 november, 2017
Högst upp på ett berg med utsikt över huvudstaden Asmara, ligger Eritreas informationsdepartement. Byggnaden ligger på en klippa som symboliskt svävar över staden.
Sedan 2001 har den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak suttit inlåst utan vare sig åtal eller dom. Något som föranlett FN att anklaga Eritrea för brott mot mänskligheten.
Informationsministern Yemame Gebremeskel är van att prata om fallet och är även en av dem som kan påverka hans öde.
Men han tycker att fallet fått för stora proportioner.
– Att reducera relationen och det historiska förhållandet mellan våra länder till ett missförstånd kring Dawit Isaak är olyckligt och orättvist, säger informationsministern på sitt kontor.
Framför informationsdepartementet byggs det stora vattencisterner för att lösa bristen på vatten i huvudstaden.
Sakfrågan menar han är enkel: Oavsett det faktum att Dawit är både svensk och eritrean – anser han att hans brott har begåtts i Eritrea och då ska den stat där brottet begåtts hantera det.
Dawit Isaaks påstådda brott är enligt ministern, inte hans journalistik, eller hans åsikter – utan att han var en del av oppositionsgruppen G-15.
– Han var med i grupp som vi anklagar för förräderi, så det går inte att skilja ut honom från gruppen.
Jag tror att omvärlden skulle bli väldigt positivt inställd om ni bara visade upp ett livstecken från honom, ett hårstrå? Eller lät någon träffa honom?
– Problemet är: Varför är detta ett fall som Sverige driver så hårt att man nästan riskerar hela EU-samarbetet med Eritrea? Han är en av 15 personer som vi anklagar för något allvarligt, så varför ska Dawit skiljas ut ur den gruppen? Vi ser på hans fall som vi ser på de andra eritreaner som greps 2001.
Men om du blickar framåt – finns det någon lösning i närtid för gruppen? Någon tidsram för en rättegång?
– Det är inte jag som kan svara på det, jag kan endast prata om det i abstrakta termer och peka på att vi inte kan tillämpa diskriminering eller specialbehandla honom bara för att han också är svensk, när det är en hel grupp det handlar om. Så vad gör man då?
Ja, vad gör man?
– Han blir behandlad som de övriga eritreanerna, att han har ett svenskt medborgarskap ger inga särskilda privilegier.
Martin Schibbye är precis hemkommen från Eritrea och arbetar på en ny längre reportageserie från landet. Utdragen ovan är delar av längre intervjuer med ministrarna som rörde flera frågor och som kommer publiceras framöver. Läs en intervju om intrycken från resan här.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.
Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
