Blankspot om Media, Pressfrihet, Sverige

En utredning i tiden

Idag släpptes Medieutredningen som hela branschen ivrigt väntat på. Med rubriken “En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar” pekas det direkt på hur mediepolitiken måste prioriteras, tas på allvar och bli en angelägenhet över departementsgränserna. Vare sig det handlar om försvars- kultur-, utbildnings- eller näringsdepartementet. Dessutom finns en undertext som inte bara lägger ett […]

Av Brit Stakston 7 november, 2016

Idag släpptes Medieutredningen som hela branschen ivrigt väntat på. Med rubriken “En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar” pekas det direkt på hur mediepolitiken måste prioriteras, tas på allvar och bli en angelägenhet över departementsgränserna. Vare sig det handlar om försvars- kultur-, utbildnings- eller näringsdepartementet. Dessutom finns en undertext som inte bara lägger ett ansvar hos politiker och medieaktörer utan också hos medieborgarna.

Om vi snabbt ska summera de delar vi finner mest intressanta vid en hastig första genomläsning är det följande:

Medborgares syn på journalistik i ny undersökning: Utredningens medborgarundersökning är intressant i sin helhet och visar bland annat på en betalningsvilja för journalistik.Var fjärde kan tänka sig att betala för bättre journalistik, fler kvinnor än män. Och precis som vi märkt i tidigare undersökningar är de unga (under 30 år) mer benägna att kunna tänka sig att betala. Särskilt om de kan anpassa rapporteringen efter egna behov och önskemål. Respondenterna uppger också att de ofta saknar information i sin närmiljö om aktuella händelser.

Medieborgarna och mediekunnighet: Det fokus utredningen hela tiden haft på medborgarna och deras behov i en digital samtid beskrivs bäst i det konsekventa användandet av medieborgarna. Det är en term som sätter fingret på vad den digitala utvecklingen betytt för hur man konsumerar och producerar innehåll. Medieborgare definieras av utredningen som “medborgare som använder medier för att själva producera innehåll samt sprida innehåll till andra”.

Utredningen beskriver en ny aktivare roll hos medborgarna som i grunden har en stor demokratistärkande potential. Utredningen betonar därför att den kunskap som, tidigare i störst utsträckning, funnits hos medier om medier nu måste vara kunskaper och färdigheter som alla medborgare behöver. Detta ställer krav på ökad medie- och informationskunnighet.

Vi som precis står i startgroparna för ett skolprojekt på temat demokrati och mediekunnighet delar gärna med oss av våra erfarenheter och hoppas den skolsatsningen kan inspirera fler. Vi har också som medieaktör hela tiden vänt oss mot en uppkopplad världsmedborgare med stort behov av kvalitetsjournalistik som ger fler perspektiv på världen. Vår utgångspunkt är den interagerande medieborgaren vilket ställt krav på helt nya former av publikrelationer.

Människors lika värde: Det starka fokuset på den demokratiska värdegrunden som utredningen har återspeglas i förslaget till ny mediestödsförordning. Presstödet blir ett mediestöd. Utredningen jämförde med de krav som stadgas i radio- och tv-lagen. Vill man ha skattemedel för att driva medier krävs en demokratisk värdegrund.

Anette Novak jämförde under presskonferensen detta krav med de villkor som stadgas i radio- och tv-lagen, och utredningen kräver ”en demokratisk värdegrund” hos mediehus som vill ha skattemedel ” i en tid då mörkerkrafter försöker bryta ner den sammanhållning vi i Sverige byggt upp”.

Vita fläckar prioriterade: Det pekas också bland annat på att mediestöd ska prioriteras för underbevakade områden. De vita fläckarna i medierapporteringen nämndes återkommande.

Stöd till startups: Det påpekas att nystartade medier ska få extra stöd. Det hänvisas också till en ny finansieringsutredning som ska titta på detta.

Plattformsobereoende: Medietstödet föreslås bli teknikneutralt vilket är fullständigt naturligt och mycket välkommet.

Övrigt: Blankspot nämns på sidan 158 i utredningen under avsnittet Crowdfunding och hänvisning finns till min text om crowdfunding “Återvärva eller dö” publicerad i sin helhet hos Nordicom.

Däremot förekommer en felaktighet i texten, vi skiljer inte mellan backare och prenumeranter. Det är samma sak för de som valt att  intressera sig för Blankspot. I texten står det att det endast är 788 prenumeranter efter första året. Detta är alltså felaktigt att lyfta upp på detta sätt, vi hade 3 000 backare/medlemmar/prenumeranter efter ett år varav 788 valde att gå med och prenumerera efter den första insamlingsperioden. Det var inte möjligt att prenumerera på sajten förrän den fanns. Smått märklig felläsning av de siffror jag angett, som om de som stöttade oss inte räknas som prenumeranter för oss. Men för oss intressant att utredningen  väljer att läsa in att tidiga stöttare av  Blankspot inte är prenumeranter. Inte mycket att göra men lite störande i sammanhanget.

Läs utredningen i sin helhet här. ‘

Lästips:

SVT som skriver mer om den undersökning som gjorts bland medborgare.

Thomas Mattsson, Expressens chefredaktör skriver om just detta med värdegrunden och hur det öppnar för mycket tolkningar.

Uppdaterat: Nils Funcke är kritisk och skriver “Spela inte roulett med yttrandefriheten”

 

(Transparens: Jag är  ledamot i Presstödsnämnden)

Av Brit Stakston