Röster om Afghanistan, Dagbok
"En blodig vecka där freden känns långt borta" – Dagbok från Kabul vecka 18
"Den här veckan finns det hur mycket som helst att skriva om all terror och elände som drabbat Kabul och andra provinser," skriver Mohammad i veckans dagbok.
Av Mohammad 12 maj, 2020
Jag heter Mohammad och kommer från Afghanistan. I Sverige var jag asylsökande. Det här är min dagbok från Kabul.
Den här veckan finns det hur mycket som helst att skriva om all terror och elände som drabbat Kabul och andra provinser.
Ni har säkert redan sett det på nyheterna hur afghaner dör på olika sätt. Jag tänkte berätta om några av de människorna.
Veckan började med att en 50 personer stor grupp flyktingar som var på väg till Iran drunknade. Bland dem fanns personer som utvisats från Sverige.
Nu är de som överlevde på ett sjukhus i Iran med allvarliga skador. De som överlevde berättade att för att komma till Iran måste man passera gränsen vid Herat. En bro går över floden och när de var på väg överbron började polisen som vaktar gränsen att skjuta. En del föll i floden under tumultet och andra kastades i. Det finns uppgifter om att 23 personer ska ha dött.
I tisdags skedde ännu en attack på en plats där människor kommer för att få hjälp. Ett sjukhus angreps. Istället för att lämna sjukhuset friska eller med sina nyfödda barn så dog många istället i attacken.
Minst 13 personer dödades på sjukhuset Dasht-e-Barchi, varav två var spädbarn.
Sjukhuset som drivs av Läkare utan gränser ligger beläget i ett av Kabuls fattigare områden som i stor uträckning bebos av den etniska minoriteten hazarer.
Attacken inleddes kring tiotiden på förmiddagen och avslutades efter lunch. Angriparna var utkläda till poliser och lyckades på så sätt ta sig in på sjuhuset.
Inne på sjukhuset Dasht-e-Barchi finns även en förlossningsklinik och bland de skadade finns både nyfödda barn och personer som nyss fött barn.
Vem dödar ett barn som är tre timmar gammalt? Vad hade det barnet gjort för fel?
Det är ännu oklart vem som ligger bakom attacken och talibanerna har tagit avstånd från den.
Men många pratar om att i februari kom USA och talibanerna överens om ett fredsavtal som också innehöll en fångutväxling som resulterade i att tusentals fängslade talibaner skulle släppas.
Avtalet skulle sätta stopp för den 18 år långa kriget som orsakat tiotusentals civila människors död.
Men så har det inte blivit.
Ända sedan överenskommelsen mellan USA och talibanerna har också terrorgruppen IS försökt fylla det tomrummet och ta talibanernas plats.
Även i Nangarhar provinsen angrep terrorister en begravning. Självmordbombare tog sin i i begravningsföljet och dödade 23 personer och skadade 55 personer. Ytterligare en bom smällde i Khost och dödade och skadade 14 personer.
Ännu ett tecken på att freden är långt borta.
Det ser inte heller ut som om situationen blir bättre. Tvärtom. Afghanistan har nu också gripit några av IS ledare i landet och det kan vara en orsak till att gruppen hämnas i Kabul och i andra delar av landet.
Sedan ska man inte heller glömma alla de som dör av hunger.
En fråga vi som utvisats hit ställer oss varje dag är vart ska vi bo? Var i landet är det säkert? Jag vill gärna att någon visar oss var vi kan bi i fred.
**
Läs alla Mohammeds tidigare dagboksanteckningar här.
I kategorin ”röster” ger inbjudna skribenter perspektiv på frågor som rör Blankspots bevakningsområden. Följ arbetet med att bevaka Afghanistan i vår facebookgrupp ”Uppdrag: Afghanistan”.
