Nyheter om Karakalpakstan, Uzbekistan
Efter demonstrationerna i Karakalpakstan: Chefredaktör döms till 16 års fängelse
Blankspot har det senaste halvåret följt händelseutvecklingen i Karakalpakstan. I juli möttes ett nytt lagförslag från huvudstaden Tasjkent i Uzbekistan om att ta bort Karakalpakstans autonoma status med stora demonstrationer. Dessa slogs ner med våld och sedan dess har rättegångarna pågått.
Av Rasmus Canbäck 3 februari, 2023
Läs: Åtal mot chefredaktör i Karakalpakstan väcker frågor
Läs: Upproren i Karakalpakstan skakar om Uzbekistan
Den 31 januari kom domen mot den karakalpakstanska chefredaktören Dauletmurat Tazhimuratov, som av det uzbekiska rättsväsendet anses vara nyckelfiguren i upproren.
Dauletmurat Tazhimuratov döms till 16 år i fängelse efter en omtvistad rättegång som Human Rights Watch har anklagat för att vara fylld med oegentligheter. Förutom chefredaktören stod även 21 andra personer inför rätta. Bland dessa dömdes 16 till mellan 3 och 16 år i fängelse, och 5 personer till böter.
Den amerikanska människorättsjuristen Steve Swerdlow, som är expert på Centralasien, skriver till Blankspot att många frågor berörande mänskliga rättigheter kvarstår.
“För det första behöver vi följa de underliggande orsakerna till rättegången. Många människor i Karakalpakstan upplever att de uzbekiska myndigheterna i Tasjkent försökte frånta dem rätten till självbestämmande och på så vis väcktes frågor till liv om deras etniska identitet. Den befarar många skulle gå förlorad”.
Efter den förra presidenten Islam Karimovs död 2016 har Uzbekistan, åtminstone på pappret, genomfört en rad demokratiska reformer. Karimov är mest känd för svenskar genom att hans dotter Gulnara Karimova var en av huvudfigurerna i den omtalade Telia-skandalen runt år 2010.
Telia mutade då ledare i bland annat Uzbekistan och Azerbajdzjan för att få telekomrättigheter.
Uzbekistan är trots de demokratiska reformerna långt ner på olika människorättsindex, och anses brett vara en auktoritär regim där mänskliga rättigheter kränks dagligen.
Steve Swerdlow betonar att reformerna som man genomförde efter 2016 har testats med rättegångarna.
“Det stora problemet är att autonomi egentligen bara är en fråga. Den huvudsakliga bakomliggande frågan som rörde upp protesterna i juli var frågan om etnisk identitet, språk och meningsfull representation, samt ekonomisk stagnation. Tasjkent har länge behandlat det karakalpakstanska parlamentet som en undergiven entitet”.
Vidare lyfter Steve Swerdlow aktivisternas undran om varför ingen polis gripits för missbruk av makt under protestesterna i juli. De resulterade trots allt i att hundratals skadades och flera dog till följd av polisvåldet.
“Under rättegångarna har aktivisterna fått långa straff, men ännu har inga poliser arresterats. Det är ett slag mot den uzbekiska regeringens officiella bild som man försöker framhäva. Flera människorättsrapporter gör att man ifrågasätter det officiella narrativet om att det egentligen var externa styrkor som orsakade våldet eller att demonstranterna var betalda av utländska agenter. Det väcker oro och seriösa frågor om övervåld och dödligt våld”.
Toppbild: Journalisten Lolagul Kalykhanova har precis minskat sitt straff från 8 år i fängelse till 3 års villkorlig dom efter att ha samarbetat med myndigheterna och bett om ursäkt i rätten.
