I dag kommer Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed att ta emot Nobels fredspris i Oslo. Efter som han precis som Obama inte gett några intervjuer sedan tillkännagivandet blir hans tal desto mer laddat. Här listar vi de politiska minor han måste desarmera och de han nog lär försöka undvika.
Av Martin Schibbye 10 december, 2019
Uppdatering:
Se talet livekommenteras av Martin Schibbye här:
💥 Hur Etiopien såg ut innan Abiy Ahmed
Ingen kan ha missat att hans smekmånad sedan länge är över. Inte heller Abiy Ahmed. De flesta artiklarna om honom handlar numera om de etniska motsättningarna i landet, hur civila dödas och torteras och om hans ovilja att prata med medier. Även inom landet drabbar miljonhövdade Facebookarméer samman varje dag och diskuterar uselheten i hans sätt att sköta sitt ämbete.
Men detta ser hans anhängare som än större än själva fredspriset – att människor i hans eget land nu öppet vågar kritisera det.
Om detta och om sina reformer att släppa politiska fångar, göra om forna häkten till konstmuseum och tillåta oppositionens medier, kommer Abiy Ahmed troligtvis att lyfta. Men han lär inte säga något om ovanan han ärvt av sina föregångare att stänga ner internet. Inte heller lär han prata om behovet av grundläggande institutionella reformer för att säkra maktskiftet bortom honom som person.
💥Eritreas president som inte fick dela på priset
Eritreas president Afewerki kommer vara elefanten i rummet i Oslo. Ett fredspris som bara ges till en av de som slutit fredsavtalet har upprört en del och här har han en chans att låta glansen från medaljen skina också över Afewerki.
Men Nobelkommittén visar också genom att enbart ge det till Abiy Ahmed att det numera finns en gräns för vem som kan få ett fredspris.
Hursomhelst, kan han om han vill, adressera den något klumpiga formuleringen där Nobelkommittén säger att han ”initierade” fredsprocessen när det han gjorde var att ”acceptera” ett gammalt avtal från 2001 som landet i 18 år vägrade att följa.
Sedan vill alla veta när Etiopien ska dra tillbaka soldaterna från staden Badme som man fortsatt ockuperar i strid med internationell rätt.
Om det lär han dock vara tyst.
💥De interna etniska motsättningarna
Det hopp som han spred på Afrikas horn i början gick ingen förbi, men sedan Abiy Ahmed tillträdde har miljoner människor tvingats till flykt inom sitt eget land.
För sin passivitet för detta har han fått kritik – och i dag har han ett tillfälle att berätta hur han ser på våldet inom landet och varför han inte som sina företrädare satt in militären och utlyst undantagstillstånd.
Genom att ta med sin fredsminister till prisutdelningen visar han också vad han ser som sin högsta prioritet: Att lugna de konflikter längs etniska linjer som blossat upp.
En av landets stora krutdurkar är Oromoregionen och en signal om att Afan Oromo kan bli ett officiellt språk kunde vara ett sätt att visa på nya politiska verktyg. Men återigen, ett tacktal är nog inte platsen för inrikespolitiska utspel.
💥Ungdomarna som bar fram honom, de ”osjungna hjältarna”
När Abiy Ahmed tillträdde reste han runt i landet och bad om ursäkt för den statsterrorism som staten utsatt medborgarna för. Han kallade den unga befolkningen i Oromoregionen som drev fram maktskiftet för ”demokratins spjutspetsar”. Sedan dess har nya våldsamheter fått fler att ifrågasätta detta gatans parlament, men frågan är om han kommer tacka alla de som gav allt och dog i fängelserna för den förändring som nu gjort att han kan ta emot Nobels fredspris.
💥Freden inom landet
Freden med Eritrea är det som lyfts fram i hans prismotivering men betydligt mer levande är de lokala fredsavtal som slutits med rebellarméerna ONLF och OLF som lagt ner sina vapen för att ställa upp i valet i maj. Detta kan han tänkas lyfta fram för att bemöta sina kritiker. Ogaden framstår idag som det lugna området i Etiopien och här har också de tidigare ansvariga för tortyr och utomrättsliga avrättningar ställts inför rätta.
💥Valet i maj 2020
Mest troligt är dock att Abiy Ahmed undviker alla dessa ämnen och håller ett mer traditionellt tacktal med omvärlden i fokus där han adresserar de historiska banden mellan Skandinavien och Etiopien och de missionärer som verkat i området.
Han kan tänkas lyfta att detta är första gången någon från Etiopien får ett Nobelpris och att det skänker en stolthet till medborgarna från skoputsaren till presidenten att landet nu är omtalat, inte som en svältkatastrof av bibliska proportioner eller som ett stort fängelse för journalister – utan som ett land omvärlden kan inspireras av vad gäller demokratiutveckling.
Att hålla tal är något Abiy Ahmed är bra på och i dag är världsscenen hans.
Men det är först vid valet i maj 2020 som hans statskonst prövas skarpt och dit är det nu bara fem månader kvar för fredspristagaren.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
