Desinformation och lögner online

När coronavirusets svepte över världen talade man snart också om en digital informationspandemi. Begreppet infodemi etablerades så tidigt som den 20 februari 2020. 

 “Fake news spreads faster and more easily than this virus, and is just as dangerous” sa WHOs generaldirektör och använde begreppet ”infodemi”, som innefattar det snabba spridandet av all slags information inklusive rykten, skvaller och opålitlig information.

Med ett så outforskat virus blir det utmanande när kunskap och information ändras vecka för vecka så därför har transparens och tydlighet varit väldigt viktigt för att lugna människor i olika länder.

En pandemi är också ett tillfälle då alla blir påminda om den viktiga roll som fria, ocensurerade och obundna medier har. 

I Sverige blev de presskonferenser som landets ansvariga myndigheter livesände under veckorna en samlingspunkt. De har kunnat följas i sociala medier och var även uppskattade av privatpersoner som följde dem för att förstå mer av vad som hände.

Över hela världen var det snabbt tydligt att internet användes för att snabbt sprida rykten om hur man kan bota eller skydda sig mot covid-19. Det kunde ibland vara råd som var lika farliga som viruset. 

Få texten uppläst för dig:

Efter ett rykte i Iran om att alkohol skyddar mot coronaviruset dog minst tvåhundra personer på grund av etanolförgiftning. 

Genom sociala medier spred sig allt från mer harmlösa andningstips som inte fungerar och påståenden om att vitlök skyddar. Falska nyheter kunde bestå av påhittade varningar om att vissa värktabletter duplicerar viruset. 

Oro fanns också för hur snabbt falsk information spred sig om allt ifrån förlängda karantänperioder, undantagstillstånd till hur restriktionerna fungerar. Tillgång till korrekt myndighetsinformation har varit viktigt för att människor ska känna sig trygga. Det är en fråga om mänskliga rättigheter. 

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatović skrev i en kommuniké hur viktigt det är att förstå faran med desinformation och att man i en sådan kristid som under en pandemi måste skydda människors friheter och rättigheter. 

De globala hälsoproblem som orsakas av covid-19 kräver effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och liv. Detta inkluderar bekämpning av desinformation som kan orsaka panik och social oro.

Ryktesspridning görs ofta av ekonomiska eller politiska intressen. De stater som ofta är aktiva på nätet med desinformation märktes även under pandemin.

Vanlig desinformation från Ryssland var att USA låg bakom viruset eller liknande påståenden som visar hur illa det går i väst. I Kina ville man förflytta fokus från att man var ursprungsland för spridningen av viruset till information om hur väl man hanterat pandemin. 

Samtidigt fanns det i andra delar av världen rykten om att viruset var skapat i franska eller kinesiska labb eller rent av ett rent påhitt. Ju längre månaderna gick desto mer högljudda blev de så kallade coronaskeptikerna som sprider en vild flora av rykten. Det kan spänna över hela perspektivet från att man avfärdar allt till väldigt dystopiska framtidsbeskrivningar där coronaviruset beskriv som Europas Tjernobyl.

I en global pandemi kommer förtroendet för myndigheterna att variera från land till land. Dessutom är medielandskapet genom internet också uppdelat. Rykten sprider sig också i sociala medier och alternativa medier. 

I de länder där populismen växt under de senaste åren finns redan ett utgångsläge med ett stort ifrågasättande av den elit man upplever styr samhället. De inkluderar ett ifrågasättande av alla europeiska och globala organisationer. Påståenden om hur EU är paralyserat och inte klarar av krisen var en återkommande tematik i desinformationskampanjer. 

En pandemi är egentligen som en perfekt storm för ytterligare splittringar av grupper i samhället och fördjupningar av konflikter eller att auktoritära ledare passar på att förstärka sin makt. Man kan inte blunda för att parallellt med virusets framfart sker det redan genom populistiska strömningar ett starkt tryck där man vill ifrågasätta förtroendet för alla demokratins institutioner.

Lika lite som det går att hindra sjukdomen från att spridas går det att stoppa all falsk information på internet. Det vore naivt att tro att det går att ta bort allt sådant eller att den typen av olika krafter som ligger bakom att sprida falsk information kommer att försvinna. 

Det gäller som alltid att ha ett sunt förnuft och vända sig till det egna nätverket och aktivt ha en strategi för att hitta medier man litar på.  

Unikt digitalt samarbete mot lögner på nätet 

När pandemin var ett faktum gick ett antal sociala medieaktörer samman för att gemensamt ta ansvar för vad som händer på deras plattformar. Facebook, Twitter, Google, Youtube, Reddit, LinkedIn, 10 cent, Tiktok och Microsoft kom tillsammans med världshälsoorganisationen WHO överens om gemensamma strategier.

De ville arbeta tillsammans för att säkerställa så att myter, konspirationsteorier, falsk information och bedrägerier inte kan spridas och synas på deras plattformar. De ville också  att korrekt hälsoinformation når ut. 

De enades också om att förbjuda annonsering av skyddsmasker för att förhindra att privatpersoner köper upp stora lager av ett livsviktigt material för att driva upp priserna och sedan sälja vidare online. 

Det var ett smått historiskt beslut när nätjättarna gick samman på detta sätt för att bemöta all skadlig desinformation. 

Samarbetet innebar att oavsett vilken sociala medietjänst man använde och skrev något om eller skrev om corona så fick man information om ansvarig myndighet i respektive land samt till WHO som informationskälla. För Sveriges del länkades man till Folkhälsomyndigheten och Krisinfo.se.

De olika nätföretagen säkerställde på detta sätt att information som lyfts fram kring viruset är sann och trovärdig. Med hjälp av Artificiell Intelligens kunde de ännu lättare hitta falsk information.

Det fanns också kritiska röster mot det här samarbetet och man menade att de under pandemin tagit för stora kliv mot att lägga sig i vad människor gör och publicerar. 

Samarbetet mellan de techbolagen gjordes för att vara säkra på att människor inte skulle skadas av en digital pandemi som skadar och oroar människor i en redan svår situation. Techbolagen försvarade sig med att det inte handlar om att ta bort något innehåll utan mer om att sortera, lyfta fram och synliggöra trovärdiga källor. Inte om att censurera allt innehåll. 

FNs specialrapportör för yttrande- och åsiktsfrihet publicerade en rapport i april 2020 där man menar att kampen mot smittan ofta påverkat de grundläggande mänskliga rättigheterna och friheterna. 

Artikel 19 i stadgan om de mänskliga rättigheterna lyder: ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

I rapporten lyfter man särskilt fram fem problemområden; tillgången till information, tillgången till internet, tillgången till oberoende medier, desinformation och övervakning. 

De menar att information skyddar människors liv och hälsa. Med information underlättas allt beslutsfattande i en sådan här kris som en pandemi är. Tillgången till information får därför inte begränsas eller beläggas med hot eller strafförelägganden.

Utan internet blir det omöjligt att ta del av senaste nytt om situationen runt pandemin, smittoläge, vaccinationstider och annat. 

Under pandemin måste man välja fakta, källor och medier med omsorg. 

Så avslöjar du desinformation

Några bra frågor att börja med är när något plötsligt dyker upp nätet är vilka de ekonomiska och politiska intressen som kan finnas bakom att en viss information sprids. 

Vem kan avsändaren vara? Vem vinner på den här informationen och varför dyker den på just nu?  Vems intressen gynnas av att de här frågorna når en stor publik?

Det är alltid bra att generellt vara mycket skeptisk till rykten på nätet. Det är också viktigt att bygga upp den egna källtilliten så att man har ett par källor man kan lita på och ofta får man bra svar när man ställer en fråga om något kan vara sant i sina egna kanaler.

Samtidigt som falsk information lätt sprids på nätet så är sociala medier viktiga – inte som faktakälla utan för att hålla kontakt med andra.

Problemet med desinformation och konspirationsteorier har blivit än tydligare under pandemin. 

De fem problemområden som identifieras i FNs rapport om yttrande- och åsiktsfrihet är vikten av:

1. Tillgång till information från offentliga myndigheter

Ingen kan känna till eller förstå det hot som viruset utgör – utan att få information. Informationen som regeringar tillhandahåller måste därför vara så korrekt som möjligt och fungera som en tydlig vägledning. 

Regeringars transparens mot medier är också viktig.

2. Tillgången till internet

Att under pandemin begränsa tillgången till internet så som har skett i vissa länder och regioner är allvarligt. 

En pandemi påminner om vikten av tillgång till internet för att få digital tillgång till hälsoinformation. Och vi får en påminnelse om att det ännu är fyra miljarder människor som än idag inte har tillgång till internet. 

Internet livsviktigt under en pandemi

I Indien har man fortsatt att strypa tillgången till internet i Kashmirregionen. Det har gjorts sedan augusti 2019 men förstärkts under de första månaderna av pandemin. Utan tillgång till internet får varken allmänheten eller vårdpersonalen tillgång till den senaste information om detta föränderliga virus. 

Det har även skett i Bangladesh som genomförde en internetblackout som påverkade Rohyinyaflyktingarna från Myanmar. 

I Etiopien har man återkommande begränsat internettillgången i Oromiaregionen. 

3. Tillgång till och skydd för oberoende medier

Det är genom fria medier som människor kan skaffa sig mer kunskap och perspektiv slår rapporten från FNs specialrapportör inom yttrande- och åsiktsfrihet fast. 

”Journalisternas fulla skydd kan inte uppnås när det råder en kultur som devalverar det fria yttrandet och förnekar respekt för människor som försöker utöva yttrandefriheten”. 

I rapporten skriver FN hur olämpligt det är att politiska ledare, offentliga tjänstemän eller myndigheter förnekar, skrämmer eller hotar medier och journalister.

Det har varit många attacker under pandemin på journalister och civilsamhällsrepresentanter under de senaste åren, till exempel i USA, Ungern, Thailand, Kina och Filippinerna.

Bland aktivisterna som vi berättar om finns också medborgarjournalisten från Kina som dömts till fyra års fängelse för att ha rapporterat från Wuhan där smittan startade när pandemin började. 

När sanning blir ”falsk information” i Ungern

Journalister har ibland sett som budbärare och har angripits när regeringar vill begränsa kritisk rapportering om pandemin. 

Så skedde till exempel i Ungern där regeringen med hjälp av undantagsregler och en särskild coronalagstiftning såg kritiska artiklar som ”falsk information” och kunde därmed arrestera journalister. Istället för att ansvariga myndigheter gjorde något åt det som journalisterna rapporterade om arresterades de och anklagades för att sprida falsk information. 

4. Desinformation och folkhälsa

WHO skrev i en rapport redan 2010 om att man inte ska använda straff som metod för desinformation för att det skapar rädsla för att dela någon information alls under sådana allvarliga krislägen som en pandemi är. Man ska i stället fokusera på att monitorera och identifiera desinformation, analysera den samt kontrollera och begränsa. 

Det är också viktigt att även regeringar är självkritiska och inte bidrar till att sprida falsk information. 

Under pandemin har det förekommit hälsofarliga rykten och rena kvacksalveriförsök från olika företag. Konsumentlagstiftning är ett exempel på organisationer som kan hjälpa till under en pandemi. 

Utbildningsinstanser behövs för att öka mediekunskap och ge individer verktyg för ett kritiskt tänkande så att alla kan lära sig att skilja på verifierbara och overifierbara påståenden.

5. Övervakning

Här tar FNs rapporten upp hur digital teknik används för smittspårning och vikten av att det följer de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna vilket vi har skrivit ett helt kapitel om här i utställningen. 

 

Därför blir antivaxx-budskap virala

Vacciner räddar enligt WHO cirka två till tre miljoner liv varje år.

De som är vaccinskeptiska är ofta högröstade och är ett oroande globalt fenomen. Antivaccin-rörelsen har lärt sig allt om nätet och hur man når ut. Men vaccinationer är en del av ett hälsosamt liv och räddar många liv varje år. Majoriteten av världens befolkning skyddas mot sjukdomar som stelkramp och hjärnhinneinflammation för att man väljer att vaccinera sig. 

Se dokumentärserien Vaccinkrigarna på SVT Play om anti-vaccinrörelsens metoder och hur de påverkar småbarnsföräldrar.

Tillbaka till utställningens startsida

Demokratin i dvala

Desinformation

Ökad övervakning

Inställda val

Stängda skolor

Kulturen pausad

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm