Röster om Afghanistan, Iran, Turkiet
Dagbok om flykten från Afghanistan – vecka 29: En vän berättar om sin flyktväg
I veckans dagbok skriver inte Mohammad om mig själv utan om mötet med en person som berättar om sig själv.
Av Mohammad 8 augusti, 2021
Jag träffade en kille som nyligen tog sig smuggelvägen från Iran hit till Turkiet.
Han hade rest med 12 andra personer i en bil från Tehran och passerat flera polisstationer på vägen mot gränsen. Nära gränsövergången stannade de till och sov i en lägenhet med ett åttiotal andra personer som alla var på flykt.
Han berättade att han aldrig hade sett så många människor inklämda i ett och samma rum. Det var så trångt att de höll på att dö och ingen fick lämna lägenheten.
När det var dags att passera gränsen packades de in i bilen igen. Poliskontroll efter poliskontroll passerades och det gick bra att lämna Iran.
Men när de kom över på den turkiska sidan så sköt de turkiska poliserna i luften när de fick se bilen så de var tvungna att vända och hitta andra vägar.
Men även där var gränsen bevakad.
- OM DAGBOKEN
- Jag heter Mohammad och kommer från Afghanistan. I Sverige var jag asylsökande. Det här är min dagbok. (Läs tidigare veckors inlägg här.)
Dagen gick utan att de i bilen varken hade ätit eller druckit och till slut tog smugglarna dem till en plats där det fanns vatten. De kunde inte dricka sig otörstiga och de som ville ha mera vatten av smugglarna blev slagna. Min vän drack tre gånger genom att samla vatten i en handduk samtidigt som han drack. Flera av de andra flyktingarna hade varit gömda och färdats i olika bilar under 24 dagar berättade de.
De var nästan döda av törst och hunger.
Flera av dem hade sår i ansiktet efter att ha slagits av poliser när de försökt ta sig över gränsen. Men smugglarna var smarta och snabba.
Ingen blev skjuten.
Min vän berättade att han till slut tog sig över med båt. De väntade då bara på att det skulle sluta blåsa så att det inte var så höga vågor.
Med i båten fanns en ny smugglare som körde den här sträckan. En kurd från Turkiet körde båten i över fyra timmar och till slut kom de fram och då fick de en bussbiljett till Istanbul berättade vännen.
Väl framme hölls han inlåst av smugglarna tills familjen i Iran betalade slutsumman. Då släpptes han ut.
Min vän är från Ghazniprovinsen och det här var hans historia.
**
I över ett år har Mohammad fört dagbok på Blankspot om hur han som utvisad försöker återanpassa sig till livet i Afghanistan för att sedan tvingas fly igen. Nyligen belönades dagboken med Sveriges Tidskrifters pris ”Årets grepp”. Dagboken kommer att fortsätta även sedan Mohammad lämnad Kabul. För att inte missa nästa vecka så skriv upp dig för Blankspots nyhetsbrev.
