Röster om Afghanistan, Dagbok
Dagbok från Kabul vecka 20: Omvärlden har inte råd att låta Afghanistan kollapsa
Att lämna ett Afghanistan präglat av blodiga våldsdåd åt sitt öde i det här läget vore inte annat än en misslyckande för det internationella samfundet. Men framför allt för regionen. Det skriver Mohammad om i veckans dagbok.
Av Mohammad 3 juni, 2021
Det pratas mycket om en kommande kollaps i Kabul. Högt uppsatta amerikanska tjänstemän och militärer pratar om regimens kollaps, arméns kollaps och talibanernas militära framsteg under den senaste månaden efter att USA:s trupper börjat lämna landet.
Det talas om att den afghanska regeringen inte kommer att kunna stå emot och att kriget kommer att eskalera till en aldrig tidigare skådad nivå.
För några dagar sedan beskrev den amerikanska arméns befälhavare Mark Milli Afghanistans framtid som ”oförutsägbar” i USA: s senat.
- OM DAGBOKEN
- Jag heter Mohammad och kommer från Afghanistan. I Sverige var jag asylsökande. Det här är min dagbok från Kabul. (Läs tidigare veckors inlägg här.)
När USA själva påstår detta så förstår jag inte hur den afghanska regeringen själva kan tro att det ska bli fred bara så där?
Bara i maj har det dött över 300 civila i olika attacker och fler än 500 personer har skadats. Förutom den hemska attacken mot flickskolan har det skett attentat i Logar provinsen och i tisdags dog 13 personer.
Det är blodiga dagar som ligger framför oss.
Vi kommer att få ser fler strider mellan taliban-krigare och den afghanska armén. I Helmand, Baghlan och Ghazni Farah-provinserna har talibanerna gjort framsteg. Det afghanska försvarsdepartementet menar att talibanerna inte kommer att lyckas inta några städer men de lyfter också fram att tillbakadragandet av utländska försvarsentreprenörer från Afghanistan kan vara mer förödande för de afghanska styrkorna än tillbakadragandet av de amerikanska trupperna.
I landet finns fler än 18 000 ”entreprenörer”, inklusive 6 000 amerikaner och 7 000 från andra länder. Dessa soldater har också moderna vapen för att kunna kämpa mot terroristerna. Den afghanska arméns beväpning är betydligt sämre. Innan USA lämnar så förstör de nu också en hel del krigsmateriel som de inte kan ta med sig.
När entreprenörerna lämnar så kommer också den afghanska armén att få problem med att underhålla sina helikoptrar och transportflygplan. Mark Millie, befälhavaren för det amerikanska centralkommandot, sa vid ett möte i USA att ingen lösning fanns på plats för att stödja det afghanska flygvapnet, som förlitat sig på USA:s närvaro för att verka i landet.
Andra experter på militära frågor i Afghanistan som Rahman Rahmani, säger att alla teorier om en förestående kollaps är psykologisk proaganda.
Han menar att landets armé är fullt kapabel att hantera hotet och lyfter fram att de för närvarande slått tillbaka talibanerna i över 30 afghanska provinser. Att armén skulle bryta samman vid ett amerikanskt utträde menar han vara “talibanpropaganda”.
– Afghanska säkerhetsstyrkor har inte bara överlevt, de har gjort betydande vinster, sa han i veckan.
Han uppmanade också folket och politikerna i Afghanistan att fortsätta stödja armén och säkerhetsstyrkorna och att inte låta den ”giftiga propagandan från utlänningar” försvaga armén.
Andra som lagt sig i debatten är general Javed Kouhestani, en av Afghanistans politiska experter. Han skrev på sin Facebook-sida i veckan att utan USA:s stöd kommer de afghanska soldaterna inte kunna få sina löner utbetalade efter september samt att de tjänster som USA utfört som logistik, ammunition och planering varit vitala och att det kommer ”hända saker som vi ännu inte insett” när detta tekniska stöd upphör.
Det kommande toppmötet i Istanbul visar också att talibanerna trycker på militärt medan regeringen fokuserar på att få till en politisk lösning.
Atiqullah Amarkhail, en av landets militära och politiska tänkare, formulerade det som att regeringstjänstemännen inför förhandlingarna hade fokuserat alla sina ansträngningar på en politisk lösning medan talibanerna hade ett militärt alternativ.
– Det är därför nödvändigt för säkerhetsstyrkorna att inleda en stark operation i de viktigaste delarna av landet, inklusive Kandahar, Farah, Helmand, Uruzgan, Badakhshan och Baghlan provinser, innan man håller Istanbul-mötet måste man sätta talibanernas rörelse under fullständig kontroll.
Men enligt Amarkhail vart det tvärtom. Det var talibanerna som hade valt det alternativet.
Frågan om vad som sker med Afghanistan i höst är något som inte bara berör oss som bor i landet utan också grannländerna. De kommer att påverkas av om det blir krig eller fred. Både Iran, Pakistan och andra länder. Flera av dem är inte oskyldiga till situationen – de har hjälpt terroristerna att etablera sig i Afghanistan och inte hjälpt till med landets säkerhet.
Mohammad Hassan Jafari, en afghansk politisk analytiker, tror att Afghanistans grannar, inklusive Iran, kan spela en nyckelroll och hindra Afghanistan från att drunkna i ett nytt förödande krig, vars konsekvenser skulle vara stora för regionen.
Enligt honom borde Iran aktivt kliva in i förhandlingarna och uppmuntra de stridande parterna i Afghanistan att sluta fred. Om det inte sker kan det uppstå ett maktvakuum som pressar landet tillbaka till 1990-talets situation.
Enligt Jafari är det nu fler än 20 terroristgrupper som arbetar i Afghanistan. Blir det ett nytt krig så kommer det att riskera att sprida sig i regionen. Fler länder i Centralasien kan då precis som Afghanistan att få lida av terrorns återkomst.
**
I över ett år har Mohammad fört dagbok på Blankspot om hur han som utvisad försöker återanpassa sig till livet i Afghanistan. Nyligen belönades dagboken med Sveriges Tidskrifters pris ”Årets grepp”.
