Blankspot om

"Civilsamhället är ett oprövat kort"

I torsdags skrev jag en debattartikel om vår relation till Eritrea och Expressen satte rubriken ”Dags att samarbete med diktaturen” igår kommenterade Kurdo Baksi och Åke Pettersson det jag skrivit i en replik ”En ännu mjukare linje gynnar inte Dawit”. Nu svarar jag på kritiken. Kurdo Baksi och Åke Pettersson skriver att de har svårt att förstå […]

I torsdags skrev jag en debattartikel om vår relation till Eritrea och Expressen satte rubriken ”Dags att samarbete med diktaturen” igår kommenterade Kurdo Baksi och Åke Pettersson det jag skrivit i en replik ”En ännu mjukare linje gynnar inte Dawit”. Nu svarar jag på kritiken.

Kurdo Baksi och Åke Pettersson skriver att de har svårt att förstå min artikel i vilken jag argumenterar för att vi som medborgare bör verka aktivt för att bryta isoleringen av Eritrea. Jag tror de väljer att missförstå. Jag skriver inget om en mjukare linje utan lyfter fram att civilsamhället är ett oprövat kort i arbetet för Dawits frihet.

Jag eftersöker en nystart och tror det är dags att vi alla ställer oss frågan om det finns något vi kan göra annorlunda för att bygga upp nya samarbeten mellan befolkningarna i våra båda länder.

Det finns signaler inifrån Eritrea nu som jag inte sett på flera år: Journalistvisum delas ut, ministrar talar om en rättegång för Dawit Isaak och landet öppnar dörren på glänt mot omvärlden.

Att i detta nya läge inte pröva att tänka nytt vore att förkasta en möjlighet.

Kurdo Baksi och Åke Pettersson argumenterar för att Sverige ska sätta stopp för tvångsindrivning av tvåprocentsskatten och inleda rättsprocesser.

Men min artikel handlar inte om vad UD ska eller ska göra – utan främst om vad vi själva kan göra. Jag föreslår att vi bör inleda samarbeten mellan skolor, sjukhus och musikfestivaler utan att man för den skull viker en tum i kravet på Dawit Isaaks frihet.

Med diktaturen Etiopien som håller tio journalister fängslade och där polis skjutit ihjäl 500 demonstranter det senaste halvåret har vi en mängd samarbeten, så varför inte också med Eritrea?

Svenska biståndsaktörer är världsledande när det gäller att stötta civilsamhället i auktoritära länder för att civilbefolkningen inte ska drabbas på grund av regeringens politik och det är dags att pröva det kortet.

Det är meningslöst att fortsätta att ”straffa” Eritreas folk när det är regimens fängslande av journalister vi ogillar.

Jag är glad att Sveriges regering inte valde konfrontation med Etiopien när jag satt fängslad utan höll diskussionen levande med landet och jag tror att en förbättrad relation mellan Sverige och Eritrea är den enda vägen framåt.

I det arbetet kan vi alla bidra.

Hjälp oss skriva mer om Eritrea!

Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.

Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.

Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.