Analys om Nagorno-Karabach
Canbäck: Offensiv inledd mot Nagorno-Karabach
Under tisdagen har Azerbajdzjan inlett en offensiv mot Nagorno-Karabach. Blankspots Rasmus Canbäck reder ut vad som sker.
Av Blankspot 19 september, 2023
Rasmus Canbäck är frilansreporter och har bevakat konflikten i Nagorno-Karabach i tre år för Blankspot. I februari 2023 släppte han en bok om konflikten, “Varje dag dör jag långsamt”, som handlar om hans resa till Nagorno-Karabach efter kriget 2020. Här svarar han på frågor om den idag inledda offensiven.
Vad har lett fram till offensiven?
– Det är en lång process som sträcker sig till kriget i Nagorno-Karabach 2020 där Azerbajdzjan gick vinnande. Azerbajdzjan hävdar att de vann kriget förbehållslöst och att de FN-stödda fredsförhandlingarna som rådde mellan 1994–2020 inte längre är gällande. Sedan december i fjol blockerar Azerbajdzjan den väg som leder in i Nagorno-Karabach, vilket innebär att den armeniska civilbefolkningen på cirka 120 000 människor inte har tillgång till vare sig mat, bränsle eller mediciner.
– De senaste veckorna har Azerbajdzjan haft en intensiv militäruppbyggnad vid fronten. Bland annat har fordon med uppochnervända A:n synts till som påminner om de ryska Z-tecknen innan invasionen av Ukraina 2022. Med Armenien sedan kriget 2020 har tonat ner armeniernas krav på självbestämmande till att tala om säkerhetsgarantier och minoritetsrättigheter, så har Azerbajdzjan helt sonika menat att armenierna i Nagorno-Karabach ska underkasta sig statsapparaten i Baku utan särskilda privilegier.
Föranleds offensiven av något särskilt?
– Blockaden av Nagorno-Karabach har kommit till en sådan punkt att det liknar en katastrof om den fortsätter. Azerbajdzjan har försökt att påtvinga armenierna humanitärt bistånd genom sina kanaler i stället för genom de ryska fredsbevarande trupperna och Internationella rödakorsfederationen. Bara igår träffades en överenskommelse om att ICRC skulle få återuppta sina leveranser till Nagorno-Karabach, vilket utifrån ses som ett mindre nederlag för Azerbajdzjan som inte vill ha en neutral part på plats. Min gissning är att offensiven kommer för att Azerbajdzjan anser att fredssamtal inte är tillräckligt gynnsamma för vad de faktiskt vill: full kontroll över Nagorno-Karabach utan några armenier.
**
Stöd vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är alla våra reportage och artiklar fria att läsa. Men vi hoppas att några av er kan bidra så vi kan fortsätta rapportera från Nagorno-Karabach.
**
Hur sannolikt är att det sker en etnisk rensning?
– Ett värsta scenario är att armenierna tvingas lämna Nagorno-Karabach. Med en tillräckligt stor militäroffensiv kan Azerbajdzjan få detta att ske. Ett problem är att det verkar som att Azerbajdzjan tagit kontroll över hela Latjinkorridoren, som alltså är den enda flyktväg ut ur Nagorno-Karabach. I ett SMS uppmanar de den utsatta delen av civilbefolkningen, alltså alla förutom män, att evakuera den vägen. I meddelandet skriver de att de slagit upp humanitär hjälp längs vägen. Det är alltså samma regim som bombar civilbefolkningen som erbjuder humanitär hjälp. Det påminner om när Ryssland intog Mariupol under kriget i Ukraina och tvingade människor in i ryska bussar.
Vad vet vi säkert?
– Att det sker en storskalig offensiv mot Nagorno-Karabach från flera fronter. Vi har också sett videor av att beskjutningar skett mot civila områden. Azerbajdzjan har även gjort två pressmeddelanden. Det ena från försvarsmakten och det andra från utrikesministeriet.
– Det från försvarsmakten kallar vad som sker för en ”antiterroroperation för att återställa landets konstitutionella ordning”, medan det från utrikesministeriet lägger fram två krav. Det ena är att de facto-regeringen i Nagorno-Karabach upplöses och det andra att Nagorno-Karabachs armé lägger ner vapnen.
– Nagorno-Karabachs ombudsman för mänskliga rättigheter meddelar att två civila dött, varav ett är ett barn.
Hur hänger det ihop med vad som sker i Ukraina?
– Det är inte en direkt konsekvens av vad som sker i Ukraina, men det är givetvis så att delar går att koppla till vad som händer i Ukraina. Armenien är på väg att ratificera Romstadgan, alltså att gå med i Internationella brottsmålsdomstolen. Det innebär att landet skulle bli skyldigt att arrestera Vladimir Putin om han var på besök. Ryssland har varit en traditionell allierad till Armenien, men länderna är nu inne i en djup diplomatisk kris. De senaste veckorna har Armenien dessutom både skickat förnödenheter till Ukraina och haft militärövningar med USA genom Nato. Alla dessa skeenden kan ses i skenet av Rysslands invasion av Ukraina där Armenien inte velat ställa sig i ledet bakom Moskva.
Vilken koppling finns det mellan EU:s ageranden, handel med Azerbajdzjan och vad som sker?
– Armenier har de senaste tre åren varit frustrerade över att EU och internationella samfundet i stort gjort en mängd fördömanden mot Azerbajdzjan, men dessa har aldrig varit mer än diplomatiska tillmälen. En anledning till det är att EU efter att Ryssland invaderade Ukraina tecknade nya gasavtal med Azerbajdzjan om att fördubbla importen därifrån. 20 % av den azerbajdzjanska gasen ägs av ryska bolag. Dessutom är ungefär 12 % av gasen som exporteras till EU från Azerbajdzjan rysk. Det är svårt att bevisa en direkt kausalitet mellan gashandeln och EU:s bristande ageranden mot Azerbajdzjan, men det är inte otroligt att EU-kommissionen är försiktigare gentemot Azerbajdzjan än vad de borde vara.
Vilka reaktioner kommer från omvärlden?
– Ryssland var först ut med att uppmana sidorna till att lägga ner vapnen. Ännu har inte några tyngre aktörer reagerat mot vad som sker, men vi kan förvänta oss att det kommer så snart omvärlden orienterat sig.
Vad gör Armeniens regering?
– Hittills har det inte kommit många uttalanden från Armeniens regering, mer än vädjanden och fördömanden av vad som sker. Min gissning är att de är upptagna med att ringa runt till alla allierade för att upplysa om situationen och uppmana omvärlden att agera. Den enda rapport som finns är att premiärminister Nikol Pasjinjan kallat Armeniens säkerhetsråd till ett extrainsatt möte.
Vad gör FN:s säkerhetsråd?
– Förhandlingarna i FN:s säkerhetsråd om en resolution briserade för några veckor sedan. Det är sannolikt en av orsakerna till att Azerbajdzjan kan eskalera konflikten ytterligare. Med vetskapen om att säkerhetsrådet inte går fram med en fördömande resolution så tolkar azerbajdzjanska diplomater det som ett sorts grönt ljus.
Hur kan stora humanitära aktörer hjälpa till med bistånd?
– Azerbajdzjan släpper inte in någon annan förutom ICRC i regionen, och även det med stora eftergifter. De internationella aktörerna har inte mandat att agera i Nagorno-Karabach utan endast i Armenien och Azerbajdzjan. I Armenien finns knappt några av dem närvarande dock, så det humanitära biståndet i Armenien som väntar är framför allt från den armeniska staten. Under min resa till Armenien undersökte jag just denna sak och det finns inte mycket som tyder på att regeringen arbetat proaktivt med saken, utan det kommer sannolikt en reaktiv reaktion om flyktingar börjar komma.
Toppfoto: Ett bostadsområde i Nagorno-Karabach som beskjutits.
