Analys om Digitalisering, Medier
Brit Stakston: “Techentreprenörerna drömmer om tillmötesgående medier”
Hur ska man tolka den mediekritik som återkommande bubblar fram bland nya entreprenörer? Brit Stakston analyserar veckans snackis i mediebranschen.
Av Brit Stakston 1 april, 2022
I veckan twittrade Fredrik Hjelm, vd för det delvis ryskägda sparkcykelföretaget Voi, att media behöver kompletteras med en oberoende plattform där företagsledare för att de som utsätts för journalistiska granskningar ska kunna ge sin version. Idén var en sajt liknande amerikanska “Glass door” där anställda berättar om företag de arbetar på eller har arbetat hos. En oberonde sajt dit man skulle länka från varje artikel.
En idé han också enligt egen uppgift talat med Klarnas grundare Sebastian Siematwoski som återkommande varit starkt kritisk mot medias granskning av Klarna.
Händelsen påminner också om kulturjournalisten Victor Malms erfarenheter efter att nyligen ha skrivit om Spotify och deras (då) fortsatta verksamhet i Ryssland. Hans krönika i Expressen beskriver hur deras kommunikationsavdelning uppenbart ville tala honom tillrätta.
Det Spotify fick uppleva då var förmodligen det Fredrik Hjelm beskriver som att journalisters rapportering ofta lämnar en “bitter eftersmak” när artiklar inte blir som man tänkt sig och föreslår därför att de granskade ska kunna ge sina perspektiv i samband med publiceringar.
”På den här plattformen ska du hitta originalartikeln och ett ocensurerat svar från alla som nämns i artikeln”, säger Hjelm enligt en artikel Svd.
Mediombudsmannen Caspar Opitz kommenterar i samma artikel förslaget med att det inte skulle lösa något problem och menar att det kommer från personer som är väldigt resursstarka och som redan har tillgång till olika plattformar.
– Som medieombudsman tittar jag mycket på vem det är som är utsatt för en eventuell publicitetsskada. Är det en offentlig person med mycket makt som har möjlighet att komma till tals eller är det den lilla människan som inte har en röst?
Senare skrev DI att han backade från sin idé om en plattform där journalister skulle betygsättas efter ”ärlighet” och raderade sina tweets.
Reaktionerna från mediebranschen har dock varit många och starka.
I en ledartext hos DN skriver Arvid Åhlund ”att utspelet är det mest bisarra från en svensk företagsledare sedan Stena AB:s vd försvarade annekteringen av Krim.”
När jag kommenterade det i veckan lyfte jag upp att det följer en medieföraktande trend från den amerikanska techsfären som varit tydlig länge bland investerare och techentreprenörer. Den utopiska och historielösa övertron på digital teknik föder ofta enkla lösningar på samhällsproblem eller i det här fallet hur medier borde fungera. Föraktet mot journalistiken är också något som förstärktes under de fyra åren då USA styrdes av en politisk ledare som oavbrutet angrep media.
Lösningen på frustrationen över mediers rapportering – om man anser sig illa behandlade av de etablerade medier är att man berättar om sin verksamhet i de egna ägda mediekanalerna.
Det är ju i grunden varken nytt eller underligt att företag att gör allt för att få ut sina nyheter på bästa vis i mediekanaler som man har full kontroll över såsom egna nyhetsbrev, sajter och kundtidningar. Nytt nu är att den här typen av satsningar sker med en utgångspunkt av att vara en strid mot journalistiken. .
De första årens journalistiska bevakning techsektorn kan bäst besrkivas som en smekmånad mellan journalister och Silicon Valleys. Det mesta av rapporteringen bestod länge av positiva PR-artiklar om techbranschen och det dröjde flera år tills den ersattes av mer kritiska och initierade granskningar av såväl de nya tjänsterna, ägarförhållanden och dessa företags samhällspåverkan.
Sedan ett par år är det rejält infekterat mellan techjournalister och techbranschen I USA. Ett samtidstypiskt exempel på hur infekterade relationerna är den blockfunktion som utvecklats där man kan blocka 800 NYT-journalister i ett klick.
Några av de återkommande argumenten bland de som är kritiska till medierna är att medierna enligt dem konstant tar saker ur sin kontext, är agendadrivna, tar inte reda på fakta, använder sig av klickbeten samt drivs av avundsjuka gentemot den bransch som förstört journalistikens affärsmodell.
Techbolagen saknar helt enkelt tiden då journalistiken var renodlat positivt inställda till tech, framtid och förändring.
Mediekritik i sig är en viktig del av demokratin. Och ska separeras från ett systematiskt medieförakt.
Dessa senaste svenska exemplen visar dock på en okunskap om såväl medieetik som pressfrihet. Och ännu ett exempel på de allmänna trender som visar att de mest fundamentala byggstenarna i en demokratin inte längre ses som betydelsefulla.
Lästips:
Fler toppar öppet kritiskt ”Inspireras av USA”: Omni Ekonomi
Stakston: ”Starkt medieförakt i techbranschen”: Journalisten
Techgrundarens attack som kom av sig, Digitalpodden
Clubhouse ett paradis för riskkapitalister som avskyr journalister: Blankspot
