En del av de följande frågorna och svaren bygger på intervjuer med etiopier i exil och på rapporter inifrån Etiopien. Andra på artiklar ur internationella medier. Ställ gärna egna frågor och fyll på svaren. Varför demonstrerar så många människor i Etiopen? Det beror på vem du frågar. Enligt premiärministern är det ”anti-fredselement som har lierat […]
Av Martin Schibbye 12 oktober, 2016
En del av de följande frågorna och svaren bygger på intervjuer med etiopier i exil och på rapporter inifrån Etiopien. Andra på artiklar ur internationella medier. Ställ gärna egna frågor och fyll på svaren.
Varför demonstrerar så många människor i Etiopen?
Det beror på vem du frågar. Enligt premiärministern är det ”anti-fredselement som har lierat sig med utländska krafter och äventyrar fred och säkerhet” i landet.
Enligt oppositionsgrupper handlar det om att regeringen inte erkänt eller åtgärdat de verkliga, bakomliggande problemen i landet: fattigdom, brist på demokrati och pressfrihet.
Till slut har unga människor tappat tilltron till regeringen.
Många i landet framhåller också att rädslan för att demonstrera nu har försvunnit. Demonstrationerna förra söndagen som lämnade över femtio döda beskrivs som en vattendelare.
Hur började allt?
Bakgrunden är de stora demonstrationerna mot regeringen som inleddes i Oromoregionen i november i fjol när regeringen tillkännagav att den ville utvidga huvudstaden Addis Abeba – in i det omgivande Oromo- och Amhararegionerna. Planen kallades ”Addis Abeba master plan”. Många oroade sig för att detta skulle driva bort bönder från deras bördiga mark.
Men även sedan planerna drogs tillbaka har protesterna fortsatt. De två folkgrupperna utgör sammantaget 60 procent av invånarna. På senare tid framhålls även fängelsebranden vid ett landets större fängelser där många ur folkgruppen Oromo hålls som en radikaliserande händelse.
Vilka är Oromofolket?
Oromo är Etiopiens största region och folkgruppen uppgick i den senaste folkräkningen till 25 miljoner av en befolkning på 74 miljoner. De har under lång tid varit marginaliserade och kan närmast beskrivas som ”Afrikas kurder”.
Deras språk har varit förbjudit och deras kultur förtryckt ac centralmakten. Frilansjournalisten Martin Adler skrev flera reportage från Etiopien om just Oromofolket.
Vem styr Etiopien?
Partiet TPLF (Tigrayan Peoples Liberation Front) har alla 547 platserna i parlamentet. Folkgruppen Tigray motsvarar 6 procent av medborgarna i Etiopien.
Har det styrande partiet i Etiopien verkligen 100 % av platserna i parlamentet?
Ja, i det förra valet hade det styrande partiet 99,6 procent av platserna. Men 2015 vann man även den sista platsen.
Varför har regeringen utlyst undantagstillstånd för första gången på 25 år?
De stora protesterna under förra hösten bytte snabbt fokus till att handla om mycket mer än mark, med krav på att politiska fångar ska friges, att folkgruppen oromo (landets största) inte diskrimineras. De spred sig också till fler regioner.
En av de utlösande orsakerna var också att demonstranter gav sig på utländskt ägda fabriker. Enligt HRW har 500 personer dödats sedan protesterna inleddes.
Vad innebär undantagstillståndet?
Exakt vad undantagstillståndet innebär är ännu inte känt, men regeringen har utlovat information efter hand. Politiska och demokratiska rättigheter kan komma att påverkas och inskränkas, till exempel rättigheten till rörlighet, strejk, samt församlings- och föreningsfriheten. Yttranden, både verbala och fysiska, som på något sätt kan hota den konstitutionella ordningen, kan förvägras temporärt.
Regeringen har informerat om att striktare regler kan komma att gälla för olika områden i landet, och att utegångsförbud kan komma att införas i dessa.
Det är första gången sedan inbördeskriget slutade 1991 som Etiopien utfärdar undantagstillstånd.
Är undantagstillståndet lagligt?
En del menar att det kan strids mot den Afrikanska Unionens stadgar som uppmanar länderna att lösa politiska konflikter via dialog. Men enligt den etiopiska konstitutionen kan regeringen införa ett undantagstillstånd om parlamentet röstar för det.
Tyskland förbundskansler Angela Merkel besöker Etiopien i veckan, vad kommer hon att säga?
På plats i Addis Abeba har hon sagt att “a vibrant civil society is part and parcel of a developing country”, vilket man kan tolka som ett stöd för demonstranterna. Hon har tyckt på vikten av medling.
Under hennes besök svarade premiärministern Hailemariam Desalegn att han höll med men att han inte skulle ge efter för ”beväpnade extremistgrupper”.
Regeringen hävdar att enbart ett femtiotal har dött den senaste månaden medan oppositionsgrupper menar att 678 människor har dött, hur kan det skilja så mycket mellan siffrorna?
Eftersom många journalister är fängslade och självcensuren är utbredd är det svårt att få fram trovärdig information. Dessutom har internet i flera områden varit avstängt de senaste dagarna vilket gör att mindre och mindre information kommer ut. Men baserat på vittnesmål, bilder och tidigare erfarenheter av att regeringen brukar spela ner antalet döda kan man ändå dra slutsatsen att den verkliga siffran är högre än den regeringen påstår. ‘
Enligt Human Right Watch har även sjukvårdspersonal som vittnat om antalet döda kroppar fängslats. Landet är ett av de största fängelserna på kontinenten för journalister och i dagsläget sitter tio journalister inlåsta.
Vad kräver demonstranterna
- Att dödandet av civila upphör.
- Att regeringen avgår omedelbart.
- Att de ansvariga ställs inför rätta.
- Att FN släpps in i landet för att göra en oberoende undersökning.
- Att alla de politiska fångarna släpps.
- Ett stopp för ”landgrabbing”.
- Yttrandefrihet och pressfrihet.
Hur kan man följa med i händelseutvecklingen
Under taggarna #Ethiopia, #amhararesistance och #OromoProtests samlas de flesta nyheter och bilder som kommer ut.
Vad kommer att hända nu?
Undantagstillståndet gäller i sex månader, men kan lyftas tidigare. Det kan också förlängas med fyra månader i taget efter beslut av parlamentet. Etiopien har sagt nej till att släppa in internationella observatörer och det finns inget som tyder på att demonstrationerna skulle upphöra. De åtgärder som regeringen signalerat beskrivs som “to little, to late”. Så, ja, time will tell.
Finns det risk för inbördeskrig?
En del menar det. Att konflikten går så djupt att det kan utvecklas åt det hållet. Historiskt sett har inga maktskiften i Etiopien skett fredligt. I ett frukostseminarium under förra veckan uttryckte den nyligen frigivna journalisten Tesfalem Waldeyes just en oro för ett “syriskt scenario”.
Läs mer:
- Etiopien – världsledare på att fängsla journalister.
- Fångar som flydde det brinnande fängelset sköts.
- Etiopisk polis har dödat 400 demonstranter.
- Frukostseminarium: Vad händer i Etiopien?
Stöd oss:
Bli blankspottare så att vi kan fortsätta att bevaka vad som sker i Etiopien. Läs mer här.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
