En folklig revolt har brutit ut i Etiopien, demonstranter kräver förändring och premiärministern har avgått. Läs Blankspot guide till den uppblossande konflikten. Ställ gärna egna frågor och fyll på svaren i kommentarerna.
Av Martin Schibbye 16 februari, 2018
Varför har premiärministern avgått?
En teori kring varför premiärministern avgår är att han av delar av regeringen ansetts som ”för svag” för att hantera de enorma protesterna som nu skakar landet. De som framför den teorin tror att han kommer ersättas av en med militär bakgrund.
I sitt tal sa Hailemariam att han tagit beslutet ”i ljuset av den allvarliga situationen i landet och för att lägga grund för ett smidigt maktskifte”. Han sa också ”Jag ser min avgång som ett bidrag till kommande reformer som kan leda till en hållbar fred och demokrati.”
Så det är ett försök att lösa landets kanske djupaste kris någonsin.
Protester har skakat alla större städer den senaste tiden och i går släpptes flera politiska fångar för att tillmötesgå den växande oppositionen.
Varför införs undantagstillstånd?
Regimen i Etiopien införde undantagstillstånd på fredagen. Enligt regimen är det tänkt att pågå i tre månader. Bakgrunden är att regeringen har varit hårt pressad av gatuprotester. Sedan årsskiftet har hundratals fångar frigetts, däribland flera oppositionspolitiker, för att lugna ned stämningen. Men rapporter finns om att flera av partierna (OPDO och ANDM) i den styrande koalitionen var emot att utlysa undantagstillstånd. I morgon kommer det förhoppningsvis att bringas klarhet i detta.
Vad innebär undantagstillståndet?
Exakt vad undantagstillståndet innebär är ännu inte känt, men regeringen har utlovat information efter hand. Politiska och demokratiska rättigheter kan komma att påverkas och inskränkas, till exempel rättigheten till rörlighet, strejk, samt församlings- och föreningsfriheten. Yttranden som på något sätt kan hota den konstitutionella ordningen, kan förvägras.
Under de senaste undantagstillståndet så gällde striktare regler för olika områden i landet, och att utegångsförbud kunde komma att införas i dessa.
Är undantagstillståndet lagligt?
En del menar att det kan strida mot den Afrikanska Unionens stadgar som uppmanar länderna att lösa politiska konflikter via dialog. Men enligt den etiopiska konstitutionen kan regeringen införa ett undantagstillstånd om parlamentet sedan röstar för det.
Varför demonstrerar så många människor i Etiopen?
Det beror på vem du frågar. Enligt den nyss avgångne premiärministern är det ”anti-fredselement som har lierat sig med utländska krafter och äventyrar fred och säkerhet” i landet.
Enligt oppositionsgrupper handlar det om att regeringen inte erkänt eller åtgärdat de verkliga, bakomliggande problemen i landet: fattigdom, brist på demokrati och pressfrihet.
Till slut har unga människor tappat tilltron till regeringen.
Många i landet framhåller också att rädslan för att demonstrera nu har försvunnit.
De stora protesterna under 2015-2016 bytte snabbt fokus till att handla om mycket mer än mark, med krav på att politiska fångar ska friges, att folkgruppen oromo (landets största) inte diskrimineras. De spred sig också till fler regioner. Men trots att nu protesterna lyckats få igenom sina krav och fångar släppts så fortsätter de.
Under gårdagen marscherade stora grupper av människor genom städer i Oromoregionen och skanderade ”Regeringen är tjuvar”.
Vägspärrar sattes upp och infarter blockerades med stenblock; skolor och banker har hållits stängda och handeln på marknaderna låg nere.
– Även om några släppts, sitter många politiker fortfarande fängslade, därför protesterar vi sa en demonstrant till The Guardian.
Hur började allt?
Bakgrunden är de stora demonstrationerna mot regeringen som inleddes i Oromoregionen i november i fjol när regeringen tillkännagav att den ville utvidga huvudstaden Addis Abeba – in i det omgivande Oromo- och Amhararegionerna. Planen kallades ”Addis Abeba master plan”. Många oroade sig för att detta skulle driva bort bönder från deras bördiga mark.
Men även sedan planerna drogs tillbaka har protesterna fortsatt. De två folkgrupperna utgör sammantaget 60 procent av invånarna.
Vilka är Oromofolket?
Oromo är Etiopiens största region och folkgruppen uppgick i den senaste folkräkningen till 25 miljoner av en befolkning på 74 miljoner. De har under lång tid varit marginaliserade och kan närmast beskrivas som ”Afrikas kurder”.
Deras språk har varit förbjudit och deras kultur förtryckt av centralmakten. Frilansjournalisten Martin Adler skrev flera reportage från Etiopien om just Oromofolket.
Vem styr Etiopien?
Etiopiens federala regeringspartiallians Ethiopian People’s Revolutionary Democratic Front, EPRDF. EPRDF har alla 547 platserna i parlamentet. Folkgruppen Tigray motsvarar 6 procent av medborgarna i Etiopien. Inom koalitionen finns både det styrande partiet TPLF och flera andra partier som varit lojala med regeringen. Men nu knakar även koalitionen i fogarna.
Upproret i Oromia har gjort att oromofolkets medlemsparti i EPRDF Oromo Peoples’ Democratic Organization, OPDO, på senare tid har hamnat i intern opposition och i allt större grad tagit oromo-demonstranternas parti.
Har den styrande koalitionen i Etiopien verkligen 100 % av platserna i parlamentet?
Ja, i det förra valet hade det styrande partiet 99,6 procent av platserna. Men 2015 vann man även den sista platsen.
Vad kommer att hända nu?
Undantagstillståndet gäller i tre månader, men kan lyftas tidigare. Det kan också förlängas med fyra månader i taget efter beslut av parlamentet. Etiopien har sagt nej till att släppa in internationella observatörer och det finns inget som tyder på att demonstrationerna skulle upphöra. De åtgärder som regeringen signalerat beskrivs som ”to little, to late”. Så, ja, time will tell.
Finns det risk för inbördeskrig?
En del menar det. Att konflikten går så djupt att det kan utvecklas åt det hållet. Historiskt sett har inga maktskiften i Etiopien skett fredligt. I ett frukostseminarium under 2016 uttryckte den då nyligen frigivna journalisten Tesfalem Waldeyes just en oro för ett ”syriskt scenario”. USA:s ambassad i Addis Abeba har i dag stoppat alla resor utanför huvudstaden.
Varför benådas 1000-tals politiska fångar mitt i allt detta?
Att upprepade gånger döma journalister och politiker till långa straff för att sedan benåda dem när det börjar brännas under fötterna och protesterna blir allt för omfattande är något som staten satt i system. Det skedde efter protesterna 2005 och det sker nu.
De som är släpps går ofta i exil, eller lever i konstant skräck för att gripas igen – vilket förhindrar dem från att återuppta arbetet för utökad pressfrihet och demokrati.
Regimen har lärt sig att släppa människor som aldrig skulle ha fängslats från början ger good will.
Och när regimen inhämtat beröm från all världens diplomater för sin storsinthet – brukar fängslandet inledas igen.
Men den här gången har berömmet varit lite avvaktande, med krav på mer långtgående politiska reformer så om detta är de första trevande stegen mot det återstår att se.
Meet-up om situation i Etiopien.
Som ett resultat av utvecklingen, arrangerar Blankspot en meet-up om situationen i Etiopien på redaktionen den 19:e februari klockan 18.00. Anmäl dig via länken. Begränsat antal platser.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
