Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Azerbajdzjan angriper mål i Armenien
Den armeniska försvarsmakten uppgav under torsdagsmorgonen att Azerbajdzjan beskjuter militära mål i Armenien runt byn Sotk.
Av Rasmus Canbäck 11 maj, 2023
Personer som Blankspot talat med i Sotk uppger att inga civila mål träffats. Däremot hördes under morgonen artillerield från en närliggande guldgruva som sedan den armeniska krigsförlusten 2020 ligger på gränsen till Azerbajdzjan.
Tre armeniska soldater och en azerbajdzjansk soldat uppges ha skadats under morgonen. Den azerbajdzjanska försvarsmakten kallar å sin sida incidenten för en armenisk provokation och anklagar Armenien för att ha använt iranska drönare, vilket Armenien tillbakavisar med hänvisning till att landet inte har några.
Det azerbajdzjanska anfallet kommer i skuggan av att Armeniens och Azerbajdzjans utrikesministrar spenderade fyra dagar tillsammans i Washington förra veckan. USA försökte genom att stå som värdar för mötet få liv i nya fredsförhandlingar.
I samband med toppmötet i USA kallade även Europarådets ordförande Charles Michel till nya fredsförhandlingar i Bryssel mellan den armeniska premiärministern och den azerbajdzjanska presidenten i mitten på maj.
Sedan kriget mellan Azerbajdzjan och Armenien 2020 är läget spänt. Azerbajdzjan ockuperar sedan ett tvådagarskrig i september i fjol 29 000 kvadratmeter armeniskt territorium.
Azerbajdzjan menar att det inte har skett någon förhandling om staternas gränser och att territoriet inte kan betraktas som ockuperat.
I slutet på april i år upprättade Azerbajdzjan en militär gränspostering på vägen, Latjinkorridoren, som förbinder Armenien med den armeniskbefolkade enklaven Nagorno-Karabach.
Nagorno-Karabach är sedan ett krig på 1990-talet självstyrande. Det erkänns formellt som en del av Azerbajdzjan, men har omgärdats av internationellt erkända fredsförhandlingar om dess status. Med kriget 2020 avbröt Azerbajdzjan fredsförhandlingarna för att lösa konflikten med militära medel.
Azerbajdzjan hänvisar till rätten att försvara sin territoriella integritet, medan armenierna i Nagorno-Karabach hänvisar ett folks rätt till självbestämmande.
Latjinkorridoren är sedan den 12 december blockerad av Azerbajdzjan. Först av självutnämnda azerbajdzjanska miljöaktivister och sedermera av den militära gränsposteringen. Internationella domstolen i Haag har uppdragit åt Azerbajdzjan att garantera fri väg för armenierna att ta sig in och ut ur Nagorno-Karabach.
Trots det har endast ryska fredsbevarande trupper och bilar från den Internationella rödakorsfederationer kunnat passera blockaden.
Röda korset har transporterat förnödenheter, mediciner och människor i nöd.
Med den nya gränsposteringen har dock Röda korsets bilar förhindrats från att resa in och ut ur Nagorno-Karabach, vilket innebär att människor med akuta behov av vård inte kunnat transporterats till Armenien.
Morgonens anfall tolkas av armeniska analytiker som ett sätt för Azerbajdzjan att tvinga fram sina krav.
Tigran Grigorian, chefen för den armeniska tankesmedjan Regional Center for Democracy, skriver på Twitter att anfallen var väntade.
”Nu börjar det igen. Som förväntat har Azerbajdzjan återigen tagit till militära medel i ett försök att påtvinga Armenien att böja sig för nyckelpunkter i fredsförhandlingarna. Det här kommer i kölvattnet av ’lyckade’ samtal i Washington inför möten i Bryssel”.
Toppbild: Tåg transporterar guld utanför Sotk. Foto Rasmus Canbäck
[donate]
