I dag har åklagaren beslutat att inte inleda förundersökning om brott mot målsäganden Dawit Isaak. Åklagaren bedömer att det inte går att utreda de misstänkta brotten på ett sådant sätt att åtal kan väckas.
Av Blankspot 12 januari, 2021
Under hösten lämnades det in en polisanmälan mot bland annat Eritreas president gällande Dawit Isaak; journalisten som suttit fängslad i Eritrea i 19 år utan åtal eller rättegång. Björn Tunbäck, som är styrelsemedlem för Reportrar utan gränser, menade i en intervju med GP att Sverige har ett särskilt ansvar eftersom Dawit är svensk.
– Det man har gjort mot Dawit i snart två decennier är ett internationellt brott som är så pass allvarligt att världens stater har kommit överens om att det ska utredas var som helst på klotet, oberoende av var brottet begåtts, säger han.
Anmälan har nu prövats av kammaråklagare Karolina Wieslander som anser att det finns skäl att anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts.
– Uppgifter i ärendet ger stöd för att Dawit Isaak har varit frihetsberövad i Eritrea sedan 2001 för att han uttryckt sina åsikter. Det finns också uppgifter som tyder på att det här är en del av regeringens systematiska övergrepp som riktas mot personer som nyttjar sin yttrandefrihet. Det finns därför anledning att anta att brott mot mänskligheten genom påtvingat försvinnande har begåtts mot Dawit Isaak, säger Karolina Wieslander på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
För att åklagaren ska inleda förundersökning måste det finnas en rimlig möjlighet att i Sverige utreda och lagföra ett misstänkt brott.
– För att vi ska kunna utreda brottet och väcka åtal behöver vi bl.a. vidta utredningsåtgärder i Eritrea. Då krävs ett godkännande från den eritreanska staten. Eftersom de misstänkta tillhör den politiska ledningen i landet och på grund av det misstänkta brottets karaktär bedömer jag att förutsättningarna för att få rättshjälp från Eritrea är ytterst begränsade. Jag inleder därför inte någon förundersökning, avslutar Karolina Wieslander.
Dagens beslut är detsamma som togs den 25 mars 2015 när riksåklagaren beslutade att inte ändra lägre åklagares beslut att inte inleda förundersökning om brott mot den svenska medborgaren Dawit Isaak, som suttit fängslad på okänd ort i Eritrea sedan september 2001.
I beslutet konstaterades att brottsmisstankarna och möjligheterna att vidta vissa utredningsåtgärder visserligen var sådana att det fanns förhållandevis starka skäl för att inleda en förundersökning. Utifrån information från Utrikesdepartementet gjorde riksåklagaren dock bedömningen att en brottsutredning då skulle kunna minska möjligheterna att få Dawit Isaak frigiven. Riksåklagaren avstod därför från att inleda förundersökning.
– Vi är besvikna och förvånade. Det här är ett fegt beslut, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser till Expressen.
Dawit Isaks bror, Esayas Isaak, som också stod bakom anmälningen säger till Expressen att:
– Det är tråkigt. Det är så mycket politik i det. De här människorna som blivit anmälda begår fortfarande övergrepp i skrivande stund. Jag tycker att det, om inte annat, hade varit en tydlig markering.
Han säger sig förstå grunderna för åklagarens beslut, men lyfter fram möjligheten att rättsliga åtgärder hade kunnat vidtas mot personer ur den styrande regimen i samband med utlandsbesök.
– Det skulle i så fall också ha varit en markering för andra eritreaner som har anhöriga som är fängslade. Det är ju inte bara Dawit utan det finns tusentals som har en liknande situation som honom. Det hade blivit ringar på vattnet. Att Dawit fortfarande väntar efter 19 år är beklämmande. Det förekommer ju att representanter för den styrande regimen åker runt i Europa. Om inte i Sverige så åtminstone i något annat EU-land, säger Dawit Isaks bror, Esayas Isaak till Expressen.
Bland de jurister som stod bakom anmälan fanns Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris, samt den brittiske professorn, författaren och Pen-ordföranden Philippe Sands.
Av Blankspot
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.
Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
