Nyheter om

Åklagare: En förundersökning i fallet Dawit Isaak skulle minska möjligheten för ett frigivande

Överåklagare vid Utvecklingscentrum beslutade i dag att inte ändra åklagarens tidigare beslut om brott mot målsäganden Dawit Isaak. Beslutet att inte inleda förundersökning står därmed fast

Den 12 januari i år beslutade kammaråklagare Karolina Wieslander vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet att inte inleda förundersökning om brott mot mänskligheten där journalisten Dawit Isaak är målsägande. Något som Blankspot tidigare skrivit om.

Efter det begärde flera personer i en gemensam skrivelse till Åklagarmyndigheten att beslutet överprövas och att det istället fattas ett beslut om att inleda förundersökning.

I dag meddelade överåklagare Lennart Guné vid Utvecklingscentrum att han inte gör någon annan bedömning än den som den tidigare åklagaren har gjort.

”Det finns därför inte skäl att ändra åklagarens beslut. Det innebär att beslutet att inte inleda förundersökning om brott mot mänskligheten, påtvingat försvinnande och tortyr står fast,” skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

I beslutet så skriver kammaråklagaren att det finns undantag från att inleda förundersökning om det är uppenbart att brottet inte går att utreda: ”Detta undantag från den s.k. förundersöknings- och åtalsplikten sammanhänger med att det kan finnas situationer där det i praktiken saknas möjligheter att utreda och lagföra ett misstänkt brott. Det kan t.ex. vara fallet när ett brott har begåtts utomlands och varken bevisning eller misstänkt finns tillgänglig här i Sverige, och inte heller bedöms bli åtkomlig för svenska myndigheter genom t.ex. rättslig hjälp samt utlämning eller överlämning”.

Vad gäller möjligheterna för svenska myndigheter att utreda misstanken konstaterar de att det misstänkta brottet är begånget, och alltjämt begås, i Eritrea samt att de utpekade personerna tillhör den politiska ledningen där. ”Det är därför min bedömning att det finns mycket små möjligheter att i praktiken utreda det misstänkta brottet”.

En annan fråga som tas upp i beslutet är att det till syvende och sidst är regeringen som i detta fall skulle ta beslut om att eventuellt godkänna ett åtal. Kammaråklagaren har vägt in detta då det också beror Sveriges relationer till Eritrea

I samband med att riksåklagaren prövade frågan om förundersökning avseende i allt väsentligt samma sak 2015 respektive 2016, gjordes efter kontakt med Utrikesdepartementet bedömningen att ett beslut om att inleda förundersökning skulle riskera att minska möjligheten för ett frigivande av Dawit Isaak, vilket enligt riksåklagaren var ett intresse som vägde tyngre än intresset av att inleda förundersökning.

”Det har inte framkommit något som ger anledning att i denna del nu göra en annan bedömning än den som riksåklagaren tidigare har gjort,” skriver kammaråklagaren i beslutet och konstaterar därför att en förundersökning därför inte ska inledas.

Dawit Isaks bror, Esayas Isaak, som också stod bakom anmälningen sa till Expressen när det första beslutat om att inte inleda en förundersökning togs:

– Det är tråkigt. Det är så mycket politik i det. De här människorna som blivit anmälda begår fortfarande övergrepp i skrivande stund. Jag tycker att det, om inte annat, hade varit en tydlig markering. 

Han sa sig förstå grunderna för åklagarens beslut, men lyfte fram möjligheten att rättsliga åtgärder hade kunnat vidtas mot personer ur den styrande regimen i samband med utlandsbesök.

– Det skulle i så fall också ha varit en markering för andra eritreaner som har anhöriga som är fängslade. Det är ju inte bara Dawit utan det finns tusentals som har en liknande situation som honom. Det hade blivit ringar på vattnet. Att Dawit fortfarande väntar efter 19 år är beklämmande. Det förekommer ju att representanter för den styrande regimen åker runt i Europa. Om inte i Sverige så åtminstone i något annat EU-land, sa Dawit Isaks bror, Esayas Isaak till Expressen. 

Bland de jurister som stod bakom anmälan fanns Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris, samt den brittiske professorn, författaren och Pen-ordföranden Philippe Sands.

Hela beslutet kan läsas här.

Hjälp oss skriva mer om Eritrea!

Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.

Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.

Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.