Nyheter om Etiopien, Pressfrihet

Etiopien rasar i årlig pressfrihetsranking

I 2021 års rapport över tillståndet för pressfriheten i världen från amerikanska CPJ (Committee to Protect Journalists) räknas Etiopien som det näst största fängelset för journalister på kontinenten.

Av Martin Schibbye 10 december, 2021

Antalet fängslade journalister är i år rekordmånga i världen och flera av dem återfinns i Etiopien. Det konstateras i årets rapport från CPJ. Nyheten om att Etiopien fallit i rankingen kommer inte som någon överraskning då pressfrihetsorgabisationen återkommande under året kritiserat gripandet av journalister och nedstängningen av bland annat tidningen Addis Standard. Dessutom har licenser för mediebolag dragits in och utländska journalister utvisats vilket Blankspot rapporterat om under året.

Så sent som 2019 klättrade landet 40 platser uppåt på rankingen när den då nytillträdda premiärministern Abiy Ahmed tog bort terrorstämpeln på oppositionsgrupper och släppte journalister ur landets federala fängelser. 

Den främsta orsaken till att situationen drastiskt försämrats sedan året är kriget i Tigray som bröt ut i november 2020. Kriget följdes av flera undantagslagar vilka drabbade pressfriheten hårt. 

Kriget uppskattas ha kostat över 100 000 soldaters liv och har skapat en humanitär kris i och kring Tigray, där i princip hela delstatens befolkning på sju miljoner människor enligt FN antas vara i behov av nödhjälp. 

– Situationen för medierna i Etiopien känns hopplös säger en av de journalister som CPJ pratat med och som vill vara anonym. 

Ett mönster som träder fram i rapporten är att de flesta journalister som arresterats sedan krigets början anklagats på vaga grunder för att stödja TPLF. Många av de journalister som häktats har också varit etniska tigreaner. De som grips hålls ofta enligt CPJ länge i förvar utan att åtalas och de domstolsbeslut som finns om att släppa journalister mot borgen följs inte alltid. 

– Jag ber inte ens om att inte bli arresterad. Men det jag ber om är att bli arresterad av en regering som kommer att tillåta mig att försvara mig, inte kasta mig i ett läger och glömma mig, säger en av journalisterna anonymt till CPJ. 

Den andra november 2021 antog regeringen en lag som ger myndigheterna befogenheter att stänga av eller förbjuda medier ”misstänkta för att ge direkt eller indirekt, moraliskt eller materiellt stöd till terroristorganisationer.”

– Vad som räknas som indirekt moraliskt stöd vet ingen. Är det en bön eller en önskan? Eller en artikel? frågade sig en av landets chefredaktörer som också sa att de hade börjat undvika kritisk bevakning av kriget. 

Restriktionerna för medierna skärptes också den 25 november då det blev förbjudet att rapportera ”information om militära manövrar, uppdateringar om krigsfronten och resultat via vilket medium som helst”.

Myndigheterna varnade också journalister för att ”använda informationsfrihet som förevändning för att stödja terroristgrupper direkt eller indirekt.” 

– Journalister i landet har varit tvungna att ändra hur de rapporterar, skriver och redigerar inslag under hela kriget. Detta [förbud mot inofficiell information] är bara en fortsättning på det årslånga anfallet mot medierna, medier som redan hade decimerats, säger Zecharias Zelalem, en Kanada-baserad frilansjournalist till CPJ.

På en presskonferens den 30 november sa Billene Seyoum, premiärministerns talesperson, att rapporter om att medierna hade ”hållits fast” av undantagstillståndet var ”avsiktlig desinformation”. 

Kennedy Wandera, ordförande för Foreign Press Association Africa säger i rapporten till CPJ att det uttalandet var ett ”dåligt omen på vad som kommer att ske för medier i landet.”

De journalister som mördats under året är Sisay Fida som arbetade för Oromia Broadcasting Network’s (OBN) och Dawit Kebede som jobbade för Tigray TV. Rapporten lyfter också fram gripandet av Tesfalem Woldyes som grundade tidningen Ethiopia Insight, en väl etablerad journalist som släpptes efter en tid i häktet.

De nio journalister som sitter fängslade i dag är Tesfa-Alem Tekle som arbetade för Kenyas “Nation Media Group” och som arresterades den 31 oktober 2021. Radiojournalisterna Ermiyas Alemu och Kirom Worku. Oromia Media Networks Abdusalaam Hasan som greps 21 november 2021 i Addis Ababa.

Melese Diribsa, som är chef för Oromia Media Network (OMN) och som åtalades tillsammans med ett av de större oppositionspartiernas medlemmar Jawar Mohammed, Bekele Gerba, Hamza Adane och Dejene Tafa för terrorism. Från samma kanal (OMN) har också Bikila Amanu och Decchasa Wirtu arresterats under November.

Den första somaliska tv stationen i landet har också fått journalisterna Ibrahim Hussein, Salman mukhtar, Mohamed Qasim och Hirsi Mohamed gripna i november 2020. Samt även en journalist som arbetade på en privat mediekanal Mikiyas Tilaun.

Läs hela CPJ:s rapport här.

Av Martin Schibbye