Nyheter om ,

Den finländska landslagsmannen Tim Sparv uppmanar till debatt om Qatar-VM

I ett öppet brev uppmanar den finländska landslagsmannen andra fotbollsspelare att göra sina röster hörda kring situationen i Qatar inför VM 2022.

I ett öppet brev uppmanar den finländska landslagsmannen andra fotbollsspelare att göra sina röster hörda kring situationen i Qatar inför VM 2022.

Finlands landslagsman Tim Sparv har varit en av de spelare som varit mycket kritisk till Fifas beslut att ge landet mästerskapet. Nu uppmanar han andra spelare att sätta sig in i situationen och våga prata om det.

– F-n. Vi vaknade för sent. Jag vaknade för sent, skriver Sparv i på sajten The Players Tribune.

I åratal har berättelser, hemska sådana, sipprat ut om vilka förhållanden som råder på de qatariska skrytbyggena för VM 2022. I en längre text är nu Sparv självkritisk och menar att hela fotbollsvärlden, inklusive han själv, ”vaknat för sent”. Men han tror att det fortfarande går att göra skillnad. Till och med den tidigare Fifa-presidenten Sepp Blatter har sagt offentligt att det var ett misstag att ge landet VM-värdskapet.

I brevet uppmanar han alla att “fortsätta prata om Qatar” genom att lyfta ”migrantarbetarnas situation, skriva, blogga och skicka tweets”.  Tim Sparv menar att det är något som uppskattas av migrantarbetarna men också att Fifa och andra berörda nu börjar lyssna till kritiken 

I brevet beskriver Tim Sparv hur han under de senaste åren varit en ständig process där han lärt sig mer och mer om situationen i Qatar. 

– Jag är ingen expert men som kapten för det finska landslaget så vet jag att vi kan komma att spela på arenor som kostat gästarbetarnas liv, skriver han i texten.

Även om han inte tror sig kunna stoppa att VM spelas i Qatar så menar han att en debatt behövs om var VM ska arrangeras i framtiden. 

– Det handlar inte bara om Qatar utan om hur vi ser på framtida internationella arrangemang. 

Tim Sparv beskriver att brytpunkten för honom inträdde när Finland reste till Qatar för ett träningsläger i januari 2019. En av spelarna i laget Riku Riski blev inbjuden till landslagslägret i Qatar – men tackade nej av etiska skäl. Eftersom han kände Riku sedan länge började Tim fråga honom och fundera över vad det var som lagkamraten såg som inte han såg själv. 

– Tidigare så tänkte jag att en sådan stor organisation som FIFA vet väl vad de gör. Så när de gav VM till Qatar bara antog jag att de visste varför och hade gjort sin research. Visst det var lite underligt att välja ett litet land i öknen för världens största fotbollsmästerskap men de hade väl en plan för det … eller., skriver Tim Sparv i det öppna brevet. 

Under sin första resa till Qatar var Tim Sparv också fokuserad på det rent sportsliga. Hur skulle han själv och laget kunna spela bättre? Var tränade man bäst i januari? 

– Istället för situationen för migrantarbetare funderade jag mycket på avståndet mellan backlinjen och mittfältet. Det låter ju helt galet men det är väl en naturlig instinkt att sätta det egna livet främst, skriver Tim Sparv. 

Men sedan började mediernas frågor att komma: varför är ni här? Varför gör ni inte som Riku Riski?

För Tim Sparv blev frågorna allt svårare att besvara. Han kände sig som allt mer som en diplomat och politiker och mindre som en fotbollsspelare. De yngre i truppen fick det också svårt då de entusiastiskt drog på sig landslagströjan bara för att mötas av frågor om situationen för de mänskliga rättigheterna. 

Han insåg att han inte hade några bra svar och det i sin tur väckte nya frågor. 

– Vi spelare och hela staben tog en titt i spegeln och insåg att vi inte skulle förlägga flera träningsläger i Qatar, skriver Tim Sparv i det öppna brevet.

Kort efteråt kom han också i kontakt med FIFPRO en organisation som representerar 65 000 professionella fotbollsspelare och från dem fick han information om allt från uteblivna löner, risker och åsidosättandet av avtal och regler som var gästarbetarnas vardag.

Han nämner också Amnestys rapport som slog fast att få dödsfall utreds ordentligt och tidningen The Guardians rapport om att 6500 arbetare dött i Qatar sedan 2010. Tim Sparv undersökte också vad som låg bakom talet om att Qatar förbättrat lagarna och rättigheterna för gästarbetarna i landet och efter att ha lyssnat på vittnesmål drog han slutsatsen att de ännu inte implementerats fullt ut. 

I Tim Sparvs långa öppna brev återkommer han flera gånger till frågan om var alla fotbollsfans är i denna fråga? Var är spelarna? Varför ignoreras dessa frågor? 

Men han är också tacksam emot de som lyssnat och det som under dessa år förändrats. En sak han håller fram är att de som tog mutor under omröstningen när Qatar tilldelades spelen sparkats ut ur organisationen. I arbetet inför 2026 års turnering så säger FIFA att de ska väga in situationen för de mänskliga rättigheterna och miljön under urvalsprocessen. 

– Det verkar som om de håller på att städa upp och jag hoppas verkligen att det verkligen är det som sker, skriver Tim Sparv men framhåller att spelarna borde få en större roll. 

– Vi är ju själva produkten för det som de olika länderna bjuder över varandra för att visa och som FIFA säljer till tv- och mediebolag. Men vi har inget att säga till om när det bestäms var VM ska spelas. Ingen bryr sig ens om att berätta för oss utan vi får se på nyheterna som alla andra och bara, ohoj vi ska spela i Qatar. 

Tim Sparv beskriver en känsla av djup frustration, som att stå utanför och skrika in: ”Hallå släpp in oss. Berätta för oss vad det är som händer”

Men framhåller också att det är så att spelarna måste vara tysta framöver. Även om de varit det fram tills nu. 

– Vi har våra konton på de sociala medierna. Vi har plattformar som The Players’ Tribune vi har FIFPRO och lokala spelarfack. Vi kan publicera våra tankar när vi vill och när vi gör det kommer medierna att skriva om det. Vi har ett större inflytande nu än någonsin förut – vi måste bara använda det. 

Tim Sparv förväntar sig dock inte att yngre spelare ska ta ett steg framåt. 

– Det är svårt nog från en 17-åring att gå från skolan till att spela inför 50 000 personer. Vi kastar ut dem bland lejonen och hoppas att de överlever. Det är galenskap och det är förståligt att de har fullt upp med att hantera allt som det är.

Han har också respekt för att inte varje fotbollsspelare vill prata politik och att det kan komma att få konsekvenser för de som sjunger ut.

– Jag känner till spelare som vet att de kommer att få problem om de kritiserar känsliga saker. De är rädda. 

Tim Sparv uppmanar spelare att ”visa mod” och menar att Qatar i grunden inte ens är en fråga om politik utan mänsklighet och humanism. Men han skriver också om vad som sker när man sticker ut haken i en kontroversiell fråga. 

När det finska landslaget gick ned på knä i solidaritet med Black Lives Matter- rörelsen strömmade hatet in.

– Men jag visste att det var en viktig anti-rasistisk markering och det var viktigt för oss att göra. Så om en mindre del av det finska samhället inte höll med så fick det vara så, skriver Tim Sparv. 

Tim sparv menar också att Europa ligger efter USA när det gäller fotbollsspelares aktivism.

– Det som LeBron James och Megan Rapinoe gjort. Det skulle jag vilja se flera av de stora namnen här göra. Jag är bara en lagkapten från Finland som få känner till, men tänk om vi alla började prata om Qatar? Det skulle förändra spelplenen och vi skulle förstå vilken makt vi har, skriver Tim Sparv.

Nu när det gått så långt skriver Tim Sparv att han inte tror att bojkott skulle vara lösningen.

– Det skulle inte innebära några positiva förändringar för gästarbetarna. Tvärtom.

Istället tror han på att hålla diskussionen igång och han beskriver det som skett under året. Allt ifrån hur de nordiska fotbollsförbundet i en gemensam skrivelse till FIFA krävt att frågan om mänskliga rättigheter i Qatar tas upp på organisationens kongress till hur det norska laget markerade med t-shirts mot Qatar vilket även Tyskland, Danmark och Holland gjort efter det. 

– Detta är stora idrottsmän som tagit ställning i direktsänd TV. Det är den typen av grejer som vi behöver. Det kan leda till att flera lag tänker. Vad kan vi göra mer än bara vinna matcher? Hur kan vi hjälpa dem som inte är så priviligierade som vi är.

Alla kan göra något avslutar Tim Sparv sitt brev. 

– När historien om VM i Qatar skrivs då vill man stå på rätt sida.